DET LUKTAR TE OCH KAKOR redan i trappen upp till Maria Staniszewskas kontor. Runt det stora bordet packar några damer kuvert och en ung kvinna läser in sig på nya kemikalielagar. Stämningen är närmast familjär och utstrålar från Maria själv, denna egendomliga blandning av akademiker och bullmamma. SNF, Krav, systemekologen och Bondens marknad samlad i en enda person.

Förra året fick Maria Staniszewska Östersjöfondens pris för sitt konkreta arbete att minska kväveläckaget från Polens jordbruk.

– För ändras inte jordbruket, ändras inget med Östersjön, säger Maria.

Kanske kan det tyckas märkligt med tanke på att vi befinner oss i Gliwice nästan allra längst ner i landet, långt från Österjöns kust. Men vattnet från gårdarna går ut i Wisla som mynnar i Gdanskbukten och vi sitter precis vid södra kanten av Östersjöns stora avrinningsområde.

MARIA STANISZEWSKA JOBBAR FÖR Polski Klub Ekologiczny, PKE, som bildades under de stora förändringarnas tid i början av 80-talet och är sedan tre år även dess ordförande. Med bara 3 000 medlemmar har föreningen skaffat sig en arena i Polen som är imponerande. Utifrån det lilla kontoret kommer förslag på nya lagtexter, lobbas mot EU-parlamentariker och planeras system så att ekologiska bönder och kunder ska nå varandra.

De senaste tio åren har antalet ekologiska gårdar i Polen gått från i stort sett noll till 7 500 i dag. Det är de stora jordbruken som blivit gröna och främst de som drivs av akademiska bönder. Därför produceras mycket ekologisk mat i Polen. Ändå är den nästan omöjlig att köpa i vanliga affärer.

– Naturligtvis är jag glad att många gårdar lägger om sin produktion. Det är bra för miljön, men i dag blandas ekologisk mjölk med vanlig och det riktigt skär i mig. Jag tänker ju också på konsumenterna, säger Maria.

För att få tag i ekologisk mat måste man gå direkt till bonden och handla. Det fungerar inte för alla och därför arbetar PKE för att den ska nå vanliga affärer och storköp.

Är polacken verkligen intresserad? Ja faktiskt.

– En undersökning visar att 40 procent vill köpa ekologisk mat, vilket är mycket mer än i Tjeckien och Ungern, säger Maria.

Kanske beror det på att det polska jordbruket skiljer sig från de andra östländernas. Kollektiviseringen slog aldrig igenom utan familjejordbruken levde vidare med bonden på plats. Gårdarna är ofta små, några hektar bara, och försörjer familjen och de närmaste med mat. Det har alltid funnits en närhet till maten för nästan alla polacker. Även det konventionella jordbruket använder mycket mindre bekämpningsmedel och konstgödsel än i Sverige. Än så länge.

MARIA TAR MIG MED PÅ EN rundtur i bilen och berättar hur hennes miljöengagemang väcktes. 1988 åkte hon skidor i bergen och lade märke till att trädtopparna var sjuka av koleldningen. Som den ingenjör hon är, började hon fundera ut särskilda filter som kunde minska utsläppen.

– Jag har alltid varit mer intresserad av att använda min tekniska kunskap för att skydda miljön än av den rena kemin, säger Maria.

Vi reser genom ett tungt industrilandskap. Ovan jord finns fabrikerna, under gruvorna. I början av 90-talet testade hon morötter som vuxit i dessa jordar. De visade sig fulla av kadmium och bly. Många gruvarbetare hade små lotter, där de njöt av ljuset och grönskan på sin lediga tid.

– För dem var det viktigt att odla, men vi bad dem sluta med morötter och i stället satsa på blommor, säger Maria.

De började hämta rotfrukter från renare delar av Polen och serverade ekologisk mat på daghemmen.

– Vi bor i ett förorenat område och därför blev det än viktigare att ge barnen ren mat.

Själv är Maria fembarnsmamma. Att ha så många i hennes position är något unikt. Hon är den enda. Svenskar hon samarbetar med brukar framhålla detta fantastiska faktum, och när jag berättar det, skrattar Maria och säger att till och med för svenskar verkar det svårt att i första hand vara professionell yrkeskvinna.

MARIA ÄR EN GOD GUIDE OCH HISTORIEBERÄTTARE, men att få grepp om Polens historia och geografi är som att lägga pussel i vatten. Bitarna glider isär och viks omlott. Marias föräldrar kom från staden Lvov som då var polsk. Det tekniska universitet flyttades till Gliwice och där träffades de som studenter, när båda läste till kemiska ingenjörer. Efter andra världskriget blev Lvov sovjetiskt och ligger i dagens Ukraina. Nu jobbar Maria med miljöorganisationer även där.

– Egentligen åkte jag till Ukraina för att besöka platserna mina föräldrar kom från, men så blev jag vän med aktiva miljömänniskor och så började vårt samarbete, berättar Maria.

Att Maria med sin akademiska familjebakgrund nu organiserar kylbilar för ägg och ger ut receptsamlingar för ekologisk mat tillsammans med jordbrukarna känns helt rätt. Det märks när vi besöker en av de första ekologiska gårdarna i Polen. Den drivs av Iwony och Janusza Slicznych som under arbetets gång blivit nära vänner till Maria. De odlar råg, vete och dinkel på sina 20 hektar och mal säden i den egna kvarnen. Spannmål är basen men där finns också en ko, en häst, getter och får och den grönbenade gamla polska hönan vars hälsosamma ägg blivit omåttligt populära på sistone. Iwony lagar all mat från gårdens råvaror, till och med smöret kärnas som en del av gårdens utbildning och ekoturism. Janusza kopplar vagnen på traktorn och visar cykelleden genom storkarnas skog som Maria hjälpt till att skapa för att locka turister. Maria är en projektmänniska som vill se tydliga resultat av sitt arbete. Det gör hon här.

FÖR PKE OCH BÖNDERNA ÄR HON EN BRYGGA in i maktens korridorer. Hon har arbetat för att de ekologiska bönderna fick särskilda subventioner vid EU-inträdet 2004. Genom sin styrelseplats i CCB, som är ett nätverk av miljöorganisationer runt Östersjön är hon också deras representant i HELCOM. Dessutom är hon Polens röst i en europeisk samarbetsorganisation som sätter upp regler för ekologisk produktion. PKE har under flera år ordnat en ekologisk matmarknad vid presidentens palats, vilket gav väldig skjuts på efterfrågan. Den förra regeringen räknade PKE närmast som en partner, men efter maktskiftet är det betydligt svårare att få gehör för miljöargumenten. Maria döljer inte sin frustration över den inkompetens hon tycker styr landet i dag.

– PKE kan arbeta hårt och nå bra resultat för miljön, men ett enda dåligt politiskt beslut kan i ett slag slå sönder allt.

Enligt Maria står det polska jordbruket just nu och väger. Antingen används de nya fräscha pengarna från EU till att spruta och konstgödsla mer. Maten blir sämre och Östersjön övergöds.

– Eller så skyddas naturen genom bondens hand. Gödseln används på gården. Kor betar och de gamla sorterna som inte behöver sprutas får en marknad. Östersjöns framtid avgörs faktiskt i Polen.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.