Är det ok att flyga?

Jag vill gärna ut och resa. Latinamerika, Asien eller USA hägrar. Men jag har förstått att flyget släpper ut mängder med koldioxid och liknande. Hur bör man förhålla sig? Är det rätt att sluta flyga helt?

Elisabet Rudhe, Stockholm

SVAR: Globalt står flyget för 3,5 procent av de direkta koldioxidutsläppen, men till det får läggas utsläppen av vattenånga och kväveoxider med mera i avgaserna som flerdubblar flygets klimatpåverkan. Ska vi då sluta flyga? Ja det är ett dilemma. 

Vi behöver vidgade vyer, fler kontakter och djupare förståelse för livsvillkoren i andra delar av världen, men måste också minska utsläppen av växthusgaser. Naturskyddsföreningen vill se en minskning av flygresorna. Vi får kanske lära oss att åter betrakta flyget som den lyx det en gång var, flyga mer sällan och stanna borta längre när vi väl gör det. En Thailandsresa motsvarar ett års bilkörning för medelsvensson. Har du ingen bil kan du kanske rymma en kortare utlandsresa i din koldioxidbudget, någon eller några gånger i livet kan vi kanske unna oss en interkontinental resa för att lära känna världen.

Barn och konst­gräsmattor 

Vid en debatt inför valet hörde jag en Stockholmspolitiker tala om att förse lekplatser med konstgräs. Jag undrar nu om det verkligen är bra för små barn att leka på en konstgräsmatta, med tanke på eventuella hormonstörande eller giftiga ämnen. 

Birgitta Bolinder

SVAR: Själva konstgrässtråna görs ofta av polyeten eller polypropylen, två tämligen problemfria plastmaterial. Problemet är de gummigranulat som används som fyllning mellan stråna. De är oftast gjorda av återvunna bildäck som kan innehålla ett antal miljö- och hälsofarliga ämnen, främst olika PAH-er, polycykliska aromatiska kolväten. Alternativ finns, men de är dyrare. Kemikalieinspektionen rekommenderade redan 2006 att gamla bildäck inte ska användas till detta ändamål, men det är fortfarande vanligt.

Giftfri altan

Vi ska bygga altan och vill ha en giftfri trall som inte kommer från hotade skogar och helst inte heller har fraktats så långt. Vad rekommenderar ni?

Marie

SVAR: Tryckimpregnerat virke är oftast furu som impregnerats med kopparsalter i vakuum under högt tryck. Impregneringsvätskan tränger då in ända till kärnveden. Det är kopparn som ger träet den gröna färgen. Den verksamma bestånddelen är kopparhydroxidkarbonat som är vattenavstötande och mycket giftigt för mikroorganismer. När virket har tjänat ut måste det hanteras som miljöfarligt avfall, vilket innebär att det inte bör eldas upp.

Man kan bygga giftfritt med vanligt virke i luftigare konstruktioner, men får räkna med en kortare livslängd. Använd gärna lite grövre dimensioner och sök efter tätvuxet virke med mycket kärnved.

Organowood är en ny typ av träskydd där virket ”fossiliseras” genom att kisel trycks in i träet under högt tryck. Företaget med samma namn marknadsför också miljöanpassade träskyddsmedel som är Bra Miljöval-märkta. Läs mer på www.organowood.com.

Värmebehandlat virke är en annan möjlighet. Pallkragar är exempelvis ofta värmebehandlade för att undvika spridning av skadeinsekter, men behandlingen ger också ett visst skydd mot röta. Det finns numera Svanen-märkt värmebehandlat virke i bygghandeln.

AF

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.