Virus i frysta råa tigerräkor kan göra att vita fläcksjukan, som är fruktad i tropiska vatten, får fäste bland svenska kräftdjur.

Om en rå jätteräka slängs i vattnet eller används som bete vid fiske föreligger en uppenbar risk för att sjukdomen sprids bland svenska kräftdjur

– Det är den vattenburna djursjukdom som vi bedömer ha störst risk att få fäste i svensk natur. Konsekvenserna kan bli betydande, både ekologiskt och ekonomiskt. Det finns risk för ekonomiskt viktiga arter som kräftor, krabba och hummer att drabbas och att exempelvis hinnkräftor slås ut, som är basföda för gädda, abborre och andra fiskar, säger Anders Hellström, statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt.

Vita fläcksjuke-viruset kan angripa alla slags kräft­djur. Räkor anses vara mest känsliga, men även krabbor, humrar och kräftor kan i olika grad drabbas av sjukdomen. Musslor och havsborst­maskar med flera kan bära på viruset och sprida det vidare utan att själva bli sjuka. Vita fläcksjuke-viruset kommer från tropiska vatten, men trivs bra även i kallt vatten och kan även klara minusgrader, till och med djupfrysning. Det överlever länge i salt­vatten, upp till en månad, men kan klara sig några dagar i sötvattenmiljöer. I tropiska räkodlingar som smittas dör nästan alla räkor inom några dagar. Det finns inget känt botemedel mot sjukdomen, som ännu inte finns i Sverige. Viruset smittar dock inte människor.

Vita fläcksjukan har vid två tillfällen påvisats i södra Europa. Om den spreds till Sverige skulle viruset drastiskt kunna minska bestånden av kräftdjur i våra vatten. Jordbruksverket har sedan tidigare lagt ett förbud för att använda jätteräkor som agn vid fiske eller att kasta räkskal i naturen.

– Sportfiskeorganisationer, vattenägare och kommuner har en viktig uppgift i att sprida information om riskerna och att verka för att reglerna följs, säger Anders Hellström. Vi vet redan att jätteräkor har använts som agn.

Myndigheterna planerar en informationskampanj om jätteräkor och vita fläcksjukan.

– Sportfiskare ska absolut inte använda agn av jätteräkor eller andra råa livsmedel (fisk eller skaldjur), säger Erland Lettevall på Fiskeriverket. Man ska använda naturligt agn från vattenområdet där man fiskar. Kasta aldrig rester av råa räkor eller rå fisk i vattnet. Släng i stället i soporna. Se till att inte måsar kan vittja soptunnan och sprida resterna.

Ett importförbud för jätteräkor vore det säkraste sättet att undvika smittan, men myndigheterna verkar inte vilja ta i frågan, departement och myndigheter hänvisar till varandra.

– I väntan på ett importförbud finns det bara ett råd – köp inte jätteräkor, säger Kajsa Garpe, handläggare för marina ekosystem och fiske vid Naturskyddsföreningens kansli.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.