Igelkottar i trädgården

Vi har fått två igelkottar i vår trädgård. Jag undrar hur jag kan få dem att flytta. Det är inte så trevligt med deras avföring plus att jag har katt. Är lite rädd att han ska få ohyra.

∕ Hanna Olsson

SVAR: Det går inte att flytta på igelkottar eftersom de är fridlysta. De är nyttiga för oss människor, igelkottar äter sniglar och olika insekter, som vi kanske inte alltid vill ha i vår närhet. Att en igelkott valt just din trädgård tycker jag är ett bra betyg för den! Igelkottar, katter och hundar har olika värdspecifika loppor. Visst kan de flytta sig mellan de olika djurarterna men de blir sällan långvariga. Spillningen efter igelkott är avlång, grovgrynig och ofta svartglän-sande eftersom den innehåller rester efter insekter. Normalt brukar igelkottar ha stora hemområden så dina igel-kottar kanske flyttar sig frivilligt om de upptäcker bättre jaktmarker?

∕ Isak Isaksson, biolog Naturskyddsföreningen

Mest miljönytta per krona

Jag försöker vara en medveten konsument och välja miljömärkta varor. Men egentligen vet jag inte så mycket om hur miljöbelastningen minskas. Hur får jag ut mest miljönytta per krona? Är det bäst att rikta in sig på matvaror, transporter eller elproduktion, eller någon helt annan kategori?  

∕ Anton Sunnergren, Linköping

SVAR: Det enkla svaret är väl att du behöver satsa på alla de tre områdena samtidigt: bilen, biffen, bostaden. Bilå-kande, köttätande och uppvärmning av våra bostäder ligger bakom merparten av vår klimat- och miljöpåverkan som privatpersoner. Att minska på köttet gör stor skillnad för klimatet. Att välja ekologiskt gynnar biologisk mångfald och minskar kemikalieanvändningen. Transporter är ett område där våra val gör stor skillnad. Att åka tåg är oändligt mycket mindre miljöbelastande än att flyga eller köra bil. Att välja kollektivtrafik generellt är också ett smart miljöval. Att välja en gas- eller elbil framför en diesel- eller bensinbil är ett solklart val om man måste ha bil. Det svenska elsystemet är ju nästan fossilfritt, men innehåller en stor andel kärnkraft. Med Bra miljöval-märkt el väljer du bort kärnkraftselen och garanterar bättre miljöprestanda även för den förnybara energin. Men uppvärmningsform och energieffektivisering är nog viktigare än hushållsel. Vad man placerar sitt sparande i är kanske en förbisedd miljöfaktor. 

∕ Anders Friström, redaktör

Svalor i vattendimma

Jag var på Öland i somras och gick förbi en potatisåker som konstbevattnades. I vattendimman över åkern flög 40-50 svalor som tokiga fram och tillbaka, uppåt och nedåt. Var de bara lyckliga över ”regnet” eller var det insekter som lyfte från blasten? Jag har gått förbi konstbevattningar många gånger förut men aldrig sett något liknande.

∕ Susanne Tunsäter, Kalmar

SVAR: Jag gissar på att svalorna fångade svärmande insekter, kanske fjädermyggor? Fjädermyggor saknar ofta mundelar. Deras liv som färdig mygga går ut på att svärma, para sig och lägga ägg. Hanarna med sina stora och fjäderlika antenner samlas i stora svärmar där de sjungande väntar på att honorna ska flyga in. Det finns cirka 500 arter fjädermyggor i Sverige och de är lättfångad föda för många småfåglar.

∕ Isak Isaksson, biolog Naturskyddsföreningen

Flintskalliga skator

På sistone har jag sett flera skator, kråkor och kajor som i princip saknar fjädrar på huvudet. Vad beror det på?

∕ Annika

SVAR: Fåglarna ruggar, alltså byter ut sina fjädrar. Ungfåglar byter ut sina första fjädrar på kropp och huvud under sensommaren, sist av allt fjädrarna på huvudet. Det kan också bero på födobrist eller angrepp av fjäderätare (käklöss) eller mikroorganismer. Det här förekommer hos alla fåglar men vi upptäcker det lättare hos fåglar som finns i vår närhet.

∕ Isak Isaksson, biolog Naturskyddsföreningen

Vilken stad är miljövänligast?

Vilken stad i Sverige har renast luft och minst bilar/avgaser? Vill flytta dit där det är renast luft och minst bilism. 

∕ Marco Gulin, Göteborg

SVAR: Våra storstäder har sämst luftkvalitet och flest överskridanden av de lagstadgade miljökvalitetsnormerna för luft. Stockholm och Göteborg har flest dagar med för höga halter av kväveoxider och luftburna partiklar och så har det varit länge. Men även städer som Umeå, Skellefteå och Örnsköldsvik har haft enstaka överträdelser. Halterna av luftföroreningar är generellt så höga i våra tätorter att de orsakar skador på människors hälsa och på växtligheten. Det pågår ett aktivt arbete i de flesta städer i landet med att minska luftföroreningarna. Men det låter sig inte göras utan att minska den fossilbränsledrivna bilismen, vilket inte är så lätt att rå på för en kommun. 

∕ Anders Friström, redaktör

Ofarlig laminering

Jag undrar om ni vet om det finns några risker med att laminera papper. Jag är gravid och extra orolig. Jobbar i skolan och laminerar då och då. Jag tycker plastfickorna luktar lite illa och är rädd att det frigörs farliga ämnen vid själva upphettningen av plasten. Vet ni något?

∕ Therese Sandberg, Göteborg

SVAR: Plastfickor som man smälter ihop kring ett papper i en lamineringsmaskin finns i mängder av olika utföranden från många olika leverantörer. Det är svårt att få reda på vad de är gjorda av. Clas Ohlson uppger på sin hemsida att dess lamineringsfickor är gjorda av PET-plast med en innerfilm av polyeten (det som smälter ihop fickorna). Därtill finns etenvinylacetat (EVA) med i mixen. Alla dessa plastsorter bedöms av Naturskyddsföreningen som ofarliga, om inte farliga tillsatsämnen har använts, vilket verkar osannolikt i det här fallet.

∕ Anders Friström, redaktör

Gödsla ängen?

Vi köpte ett fritidshus 1996. En del av trädgården var inte så mycket skött. Där började vi slå två gånger per år och har fått en bra äng med många blommor, men sista åren tycker jag att en del arter har minskat. I råd om ängsskötsel står det att man inte ska gödsla. Men tänker man på gamla ängsmarker så släpptes det in djur efter höskörd. Kan/ska man inte göda med naturgödsel för att ängen ska likna de gamla?

∕ Börje Larsson

SVAR: Man ska inte gödsla en äng, då kommer gräs och vissa ogräs att konkurrera ut örterna. Förr hämtade bonden hö från ängen till boskapen under vintern. Gödsel från djuren använde man på åkern, ”ängen är åkerns moder”. Ängen fick sin näring av slam som fördes dit med snösmältningen eller av vittrande markmineral och växtrester. I naturbetesmarken gödslade djuren men man tillförde ingen extra näring. Slår man sin äng för tidigt försvinner de senblommande arterna på sikt. Slår man för sent eller låter gräset ligga kvar gynnar man snabbväxande gräs och konkurrensstarka örter på bekostnad av ängsfloran. Om man ska sköta sin äng efter regelboken gäller fagning på våren (kratta bort löv och grenar), slåtter och höbärgning på sommaren och efterbete på sensommaren. Djurens tramp skapar markblottor som gör att frön gror lättare. Hamling och röjning, att beskära träd, ökar solinsläppet på ängen. Pröva med att ta frön från en närbelägen ängsmark (fråga markägaren först). Skapa markblottor och så fröna där tidigt på hösten.

∕ Isak Isaksson, biolog Naturskyddsföreningen

Växter mot mygg

Jag har läst att pors och skvattram skyddar mot knott och mygg. Kan man gräva upp exempelvis skvattram i skogen och plantera på egen (skogs-)mark? Finns effekten kvar i så fall?

∕ Albert Reinhardt, Lakene

SVAR: Både skvattram och pors doftar starkt och redan Carl von Linne påpekar att man kan ”fördriva ohyra” genom att gnida in sig med skvattram. Att gräva upp och plantera skvattram eller pors på tomten tror jag inte hjälper. Då är det bättre att se till att det inte finns några öppna stillastående vattensamlingar (som vattentunnor) på tomten där mygglarver kan kläckas. Du kan också röja bort buskar och glesa ut grenar på träd så att vinden får tillträde. Skogs-myggor brukar inte gilla kombinationen solljus och vind. Ett annat tips är att sätta upp många fågelholkar. Enligt forskare fångar en svartvit flugsnappare drygt 2 000 myggor per dag för att mata sina ungar.

∕ Isak Isaksson, biolog Naturskyddsföreningen

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.