Olle Rimfors har kallats den svenska utförsåkningens fader. Särskilt i filmen Igloo om en expedition 1935 introducerade han svenskarna för friåkning och nya möjligheter att ta sig fram i fjällen.

Barnbarnsbarnet Fabian Rimfors har skrivit en bok om pionjären. Han brinner själv både för skidåkning och miljö och lekte med idén att återupprepa den klassiska expeditionen och samtidigt jämföra den tidens enkla skidkläder och utrustning med dagens högteknologiska (som ofta är miljöbelastande).

– Jag har länge tänkt att det kan vara dags för en renässans för de gamla materialen utan fluorkarboner.

MED KOMPISEN och vane expeditionsledaren Robert Åström blev planerna konkreta och i april i fjol gav sig fem olika lag med både elit-åkare och motionärer upp på Marsfjället. Tre med modern utrustning (ett superlätt), ett fjärde med 30-talsutrustning komponerad enligt Olles gamla packlistor och ett filmteam.

– Vi letade gamla grejor, men mycket fick nytillverkas, till exempel sydde Klättermusen upp 30-talsanoraker åt oss i tätvävd bomull, säger Fabian Rimfors.

Principen är densamma som i Fjällrävens G1000-väv: när bomullen suger upp fukt sväller fibrerna och låser så att den inte tränger igenom. Undertill bar laget ull och för kylan i igloolägret tog de med armépälsar med bomull längst ut och fårskinn inåt.

De kom snabbt till pass, för gruppen hamnade i en riktig snöstorm på kalfjället som höll i sig fem dagar. Resultatet blev mindre fartfylld skidåkning än man hoppats på, men skarpt läge för att testa utrustningen.

De gamla materialen fungerade lika bra som de nya, 30-talslaget behövde aldrig frysa, vilket det med superlätt material råkade ut för. Även bambustavarna hade fördelar, de kan enkelt repareras med en tejpbit och fortsätta fungera till skillnad från exempelvis glasfiber.

– För mig känns det enkelt att välja bort många moderna material. Även om det inte är farligt att bära kläderna så kommer ämnen ut i kretsloppen efteråt.

– Det är viktigt att tänka på hur material fungerar tillsammans och i vilken miljö de ska användas, anser han.

– Många köper extremjackor för att cykla till jobbet. Man bockar av värden som hur hög vattenpelare plaggen klarar i stället för att se på helheten.

Fabian Rimfors har nyligen föreläst om erfarenheterna på Textilhögskolan i Borås och märkt ett stort intresse bland de unga eleverna.

– Jag hoppas att fabrikanterna hänger på med nya modeller, för alla vill kanske inte ha anoraker i 30-talssnitt…

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.