Regeringen gav under 2003 Miljöbalkskommittén i tilläggsdirektiv att ge förslag till en snabbare och enklare miljöprövning, utan sänkta miljökrav. Kommittén presenterade i januari 2004 delbetänkandet ?Effektivare miljöprövning?, som nu är ute på remiss.- Det har skett en omsvängning, tidigare hade kommittén i uppgift att rätta till brister i lagstiftningen, nu agerar man mest i enlighet med vad industrin vill ha, säger Karolina Ardesjö Lundén, SNFs miljöjurist och expert i miljöbalkskommittén. Sverige lägger sig med dessa förslag vid EUs miniminivå för miljötillståndsprövning.Kommittén föreslår bland annat att reglerna om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) ändras så att bara de allra största verksamheterna behöver göra fullständiga beskrivningar. För övriga verksamheter räcker det med en redogörelse som möjliggör en bedömning av hur man uppfyller de allmänna hänsynsreglerna. Det finns dock ingen tydlig ledning för vad ett sådant beslutsunderlag ska innehålla.Dessutom föreslår kommittén att tillståndsplikten ska slopas för många mindre vattenverksamheter. Samtidigt håller Naturvårdsverket på att ändra och stryka i listorna över vilka miljöfarliga verksamheter som är tillståndspliktiga. Dessa åtgärder leder båda till att SNFs talerätt försvinner för de verksamheter som bara blir anmälningspliktiga.Efter miljöbalkens införande har det blivit ovanligare med påbyggnadstillstånd vid ut- eller ombyggnad. Hela verksamheten prövas om istället. Industrin anser att detta hämmar investeringarna. Miljöbalkskommittén vill därför återgå till påbyggnadstillstånd för mindre ändringar. Samtidigt föreslås att kungörandet av en ansökan ska fungera som godkännande av beslutsunderlaget. – Detta tillsammans med förslaget om ett enda tidigt samråd gör att allmänhetens reella möjligheter att påverka besluten och beslutsunderlagen minskas drastiskt, anser Karolina Ardesjö Lundén. Förslaget om att den obligatoriska regeringsprövningen för flera stora verksamheter ser jag däremot som i huvudsak positivt.Under våren väntas miljöbalkskommittén också lämna ytterligare två delbetänkanden, ett om det miljörättsliga sanktionssystemet, med förslag till ändringar i miljöbalkens allmänna hänsynsregler, och ett om förslag till förändringar i prövningsorganisationen.- Det är nu viktigt att regeringen och riksdagen verkligen visar vilka konsekvenser kommitténs förslag får för miljöskyddet och allmänhetens möjligheter att påverka besluten och att man håller fast vid dagens kravnivåer, avslutar Karolina Ardesjö Lundén.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.