149 miljoner. Det är vad Naturskyddsföreningen totalt hade i intäkter år 2010. 34 miljoner, eller cirka 23 procent, kom från medlemsavgifter. Lika mycket var insamlat på olika sätt. Bra Miljöval-licenser gav cirka 16 miljoner (varav fem är reserverade för vattenvård) och olika statsbidrag uppgick till knappt åtta miljoner kronor. Den största intäktsposten står Sida för med drygt 43 miljoner kronor som finansierar Naturskyddsföreningens internationella miljösamarbeten med partners i Sydostasien, Afrika och Latinamerika.

Naturskyddsföreningen är en folkrörelse. Många aktiva medlemmar uträttar angeläget ideellt arbete i kretsar och länsförbund. Rikskansliet i Stockholm, Handla Miljövänligt-kontoret i Göteborg och åtta mindre regionala kanslier drivs av anställda.

Det finns gott om arbetsuppgifter för föreningen, såväl anställda som ideella. För det krävs det pengar. Naturskyddsföreningens budget har ökat stadigt de senaste åren. År 2000 låg intäktsbudgeten på 88 miljoner kronor och år 2005 runt 111 miljoner kronor. Antalet betalande medlemmar har under samma tid bara ökat svagt.

I begynnelsen levde föreningen på medlemsintäkter. Under 90-talet tillkom insamlingar, då växte också miljömärkningen till en inkomstkälla, en del statsbidrag har funnits och under senare år har föreningen allt mer siktat in sig på att öka intäkterna från sponsring och företagssamarbeten.

Intäkterna från sponsring och företagssamarbeten uppgick förra året till cirka 5,5 miljoner kronor. Meningen är att intäkterna av denna verksamhet ska öka.

Ett tillskott på sju miljoner kronor stod Postkodlotteriet för förra året. Det bokförs under insamlingar.

Föreningen testar för närvarande olika vägar för att utveckla sponsor­arbetet och företagssamarbetena. I dag samarbetar föreningen med ett tiotal företag. De största samarbetena sker för närvarande med Ikea, Willys, Swedbank, God El, Resurs Bank, Telenor och Postkodlotteriet.

– Våra företagssamarbeten ska ge miljönytta, säger Ann-Marie Bertilsdotter, insamlingschef på rikskansliet. Ett sätt att nå det är genom att Naturskyddsföreningen utbildar företagets personal vilket ökar deras miljömedvetande. Vi hoppas också kunna locka anställda i dessa företag att gå med i föreningen.

Ann-Marie Bertilsdotter vill ta fram koncept där företagen kan se exakt vart varje 100-lapp går.

– Företagen vill veta vart pengarna går. Det stärker deras eget arbete, men kan även ge oss mer synlighet, säger hon.

Styrelsen för Naturskyddsföreningen antog nyligen en policy för samarbeten med föreningar, företag och andra organisationer. Den ägnar flera avsnitt till frågan om föreningens självständighet i samarbetet.

Där sägs bland annat:

»Föreningens samarbeten begränsar inte föreningens möjlighet att kritisera organisationer, företag eller politiker som fattar beslut som är dåliga för miljön. Naturskyddsföreningen ska alltid vara fri att agera i linje med föreningens mål och värderingar. Föreningens trovärdighet och förtroendekapital ska förvaltas väl och med stor aktsamhet – vår trovärdighet har byggts upp under mycket lång tid genom omfattande ideellt och professionellt arbete och är en av våra viktigaste tillgångar.«

Hur ser då Ann-Marie Bertilsdotter på risken att föreningen kan tappa förtroende med företagsamarbeten?

– Det finns alltid risker, men vi har nu en policy som reglerar detta. Vi kan alltid avbryta samarbeten om företaget agerar på ett sätt som inte är förenligt med Naturskyddsföreningens värderingar eller arbetsätt, säger hon.

Samtidigt påpekar hon att pengar också ger frihet att göra saker.

Svensken ger allt större pengasummor till ideella organisationer.

Det sponsorskap som Naturskyddsföreningen erbjuder handlar mest om att företaget gillar föreningens arbete och ansluter sig till »paket«. Dessa finns i olika nivåer, företaget kan bli guld-, silver- eller bronssponsor. För närvarande har föreningen cirka 180 sponsorer.

– Miljöarbetet är något som många vill stödja. Jag tror på detta, men vi har mycket att förbättra och utveckla. Vi arbetar med små resurser, säger Ann-Marie Bertilsdotter.

2010 blev ett bra år ekonomiskt sett för Naturskyddsföreningen. Klart bättre än budget. Verksamheten gick ihop och gav ett överskott på några miljoner kronor. De senaste åren har verksamheten gått med underskott. 2009, det år då Naturskyddsföreningen firade sitt 100 års-jubileum, gick verksamheten back med 17,5 miljoner. Året dessförinnan blev resultatet mer normalt, minus 4,5 miljoner.

De största utgifterna efter den internationella verksamheten är: Föreningsutveckling och återbäringen till kretsarna, administration, natur och miljövård, medlemskostnader, värvning, förnyelse, kommunikation och Sveriges Natur.

En mer utförlig redovisning finns i årsredovisningen och verksamhetsberättelsen som inom kort finns på hemsidan.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.