Miljövänliga plastpåsar

Det finns många olika sorters hundbajspåsar som sägs vara nedbrytbara, men hur bra är de olika sorterna egentligen? De som är kom-posterbara och gjorda av växtstärkelse är ju helt nedbrytbara men hur är det med sådana som är av polyeten med tillsatsämnen för att fragmentering ska kunna ske? Bryts de verkligen ner helt eller blir det mikroplaster?

∕ Camilla Inghe

SVAR: Det finns oxo-nedbrytbara påsar som tillverkas av samma råmaterial som vanliga plastpåsar. De har ett ämne tillsatt som gör att de bryts ner till osynliga fragment som kan utgöra en miljöförorening. Det är inte samma sak som biologisk nedbrytning eftersom plastfragment blir kvar som aldrig kommer att brytas ned helt. De kan också påverka återvinningsprocesser i andra återvinningsbara plastmaterial och göra den kemiska strukturen instabil. Eftersom de inte är biologiskt nedbrytningsbara kan de inte komposteras. Mer finns att läsa i Naturskyddsföreningens rapport ”Allt du (inte) vill veta om plast.”

∕ Sara Örberg, Bra Miljöval, Naturskyddsföreningen.

Nytt hem för svalor

Vi har en fallfärdig gammal ladugård som måste rivas. Problemet är att vi i och runt den har både ladusvala, hussvala och tornseglare som vi väldigt gärna vill ha kvar. Hur kan man bygga så att de trivs någon annanstans? Vi har ett nybyggt garage, men vill helst inte låta dem bygga bo inne, eftersom de skitar ner. Finns det holkar som de trivs i?

∕ Lina, Örnsköldsvik

SVAR: Tornseglare har minskat med cirka 25 procent under de senaste 20 åren. De finns nu på Artdatabankens rödlista (kategori sårbar). En av orsakerna är brist på lämpliga boplatser. Storkupiga tegelpannor har ersatts av platta betongpannor eller plåttak. Tornseglare kan också häcka i holk, viktigt är att placera holkarna högt, tre meter upp, med fri inflygning och gärna med utsikt mot öppen terräng. Du hittar ritningar på vår hemsida. Hussvala och ladusvala kan man hjälpa med att sätta upp en stödlist på fasaden strax nedanför takfoten. Bägge arterna bygger sina bon av blöt jord och gynnas av tillgång på vattenpölar nära boplatsen.

∕ Isak Isaksson, biolog, Naturskyddsföreningen

Diskmedel med ny miljömärkning

Yes handdiskmedel är inte längre märkt med Svanen utan har i stället en märkning som heter AISE Green Ribbon. Vad är det för märkning och hur ser Naturskyddsföreningen på den?

∕ Ulrika Hännestrand

SVAR: Det stämmer att handdiskmedlet Yes förlorat sin Svanen-märkning. Anledningen är att EU infört en ny och uppdaterad klassificering av kemikalier, den så kallade CLP-förordningen. Yes använder nu symbolen AISE Green Ribbon, en branschmärkning som inte är en oberoende tredjepartsmärkning och som inte rekommenderas av Naturskyddsföreningen. Under många år har i princip alla handdiskmedel i Sverige varit miljömärkta. Naturskyddsföreningen hoppas att Yes så snart som möjligt gör om sin produkt så den åter klarar miljömärkningens krav. Under tiden finns en rad andra miljömärkta handdiskmedel att välja mellan. Vilka de är kan du se på bramiljöval.se. 

∕ Sara Örberg, Bra Miljöval, Naturskyddsföreningen.

Sädesärlor attackerar

Vi har årligen sädesärlor på vår tomt, det är väldigt trevligt. Men i år har de (förmodligen hanen) fått för sig att attackera våra två bilar (vi bor på landet). Det började med de yttre backspeglarna (den tror väl att den ser en rival), som den skiter ner fullständigt. Vi satte plastpå-sar över, men då fortsatte den med framrutan och biltaket. Sädes- ärlan har till och med lyckats dra sönder ett av torkarbladen. Vi har inget garage, hur kan vi få slut på detta?

∕ Monica Mellbrand, Dalby

SVAR: Sädesärlor kan bli känslosamma och aggressiva när de hävdar sina revir. De tror att spegelbilden är en inkräk-tare och försvarar sig. I normala fall brukar beteendet vara övergående. Det finns några olika lösningar: 1. Flytta bilarna under våren när vårkänslorna är som mest intensiva. 2. Lägg presenningar över. 3. Lägg ut naturtrogna plastormar på de ställen där ärlan släpper sin spillning. 4. Sätt upp silhuetter av rovfåglar på insidan av vindrutan.

∕ Isak Isaksson, biolog Naturskyddsföreningen

Kadmium från maten

Hur vet man hur mycket kadmium som en matprodukt innehåller? Man kan välja att köpa Kravmärkta produkter för att slippa bekämp-ningsmedel. Men hur gör man för att minimera eller helt slippa att få i sig kadmium?

∕ John Äärlaht, Viskafors.

SVAR: Kadmium är en giftig tungmetall som finns naturligt i marken. Men kadmium finns också som förorening i olika produkter. Metallen ansamlas i njurarna och påverkar skelettet. Användning av kadmium i produkter är förbjudet sedan länge i Sverige, med få och små undantag. Trots det minskar inte halterna i våra kroppar nämnvärt. Kadmium har en mycket lång ”halveringstid” i miljön och det kommer att ta lång tid innan vi når ner till säkra nivåer av ämnet.

Maten är den främsta kadmiumkällan, i alla fall för icke-rökare. Det kadmium som faller ned från luften kan vi inte göra så mycket åt, i alla fall den del som kommer från kolkraftverk på kontinenten. Men att sluta sprida konstgödsel med föroreningar av kadmium är en bra idé. Inom den ekologiska odlingen är konstgödsel förbjudet. Men ändå har man i två svenska studier inte funnit några säkra skillnader mellan ekologiska och oekologiska livsmedel vad gäller kadmiuminnehållet. Olika grödor lagrar olika mycket kadmium och halterna i jorden varierar mellan olika delar av landet.

 ∕ Anders Friström, redaktör, Sveriges Natur.

Sällsynt tussilago

Apropå uppslaget med vårblommor i nummer 2 har jag en fråga om tussilagon. Är den på väg att försvinna? Den blir alltmer sällsynt utef-ter våra vägar och där den tidigare blommat rikligt ser man få. Är det ett lokalt problem (södra Småland), en allmän trend, eller inbillar jag mig? Ett par år i rad har jag försökt gräva upp plantor för att sätta dem på min tomt, men det har misslyckats. De verkar trivas, men kom-mer inte tillbaka följande år. Har du några tips?

∕ Karin Jonsson

SVAR: Tussilagon är fortfarande vanlig på fuktig, grusig eller lerig mark. Jag tror förändringen är lokal och att tussilagon på dina vägkanter har fått konkurrens av andra växter. Pröva med att byta jordmån till lera där du vill att tussilago ska trivas. Men tänk på att den förökar sig både med underjordiska stammar och frön och lätt sprider sig. Efter blomningen får tussilagon njurformade långskaftade blad som kan bli 20 centimeter breda.

∕ Isak Isaksson, biolog, Naturskyddsföreningen

Gotlandsbåtarnas utsläpp

Vi åkte till Gotland med Destination Gotland. Halvvägs till Visby möter vi i full fart och i ett moln av gul rök det nya lågpris- alternativet – Gotlandsbåten.se. Finns det regler för hur miljövänlig en passagerarfärja måste vara för att trafikera Östersjön? Klarar gotlandsbåten.se dessa krav?

Axel Gustavsson

SVAR: Trafikverket har nyligen gjort en upphandling av Gotlandstrafiken för de närmaste tio åren. Desti-nation Gotland vann och kommer att fortsätta att trafikera ön. Dagens höghastighetsfärjor orsakar dock höga utsläpp av växthusgaser. I dagsläget ligger koldioxidutsläppen från Gotlandsfärjorna på runt 175 000 ton per år. Sänkt hastighet skulle minska utsläppen avsevärt, men förlänga restiden.

I upphandlingen ställdes vissa miljökrav. Destination Gotland möter dessa bland annat genom att sätta in en ny färja som drivs med flytande naturgas i stället för diesel. Det förväntas minska utsläppen med uppemot trettio procent från just det fartyget. Konkurrerande Gotlandsbåten kör dagligen sommartid och annars bara helgtrafik. Företaget agerar utan statligt stöd. Bolaget använder en snabbfärja som kör ungefär lika fort. Men dess färja är en katamaran, med mindre vattenmotstånd, som är energieffektivare och därför sannolikt faktiskt har lägre utsläpp.

∕ Anders Friström, redaktör,Sveriges Natur

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.