Sällan mitt i prick
PROGNOS * VERKLIGHETEN ÖVERTRÄFFAR ofta prognoserna. Till exempel har både utsläppen av växthusgaser och användningen av energi minskat i en snabbare takt än experterna förutspått. Det är svårt att förutse teknikutveckling och effektiviseringar. Ändå har prognoser spelat en stor roll för den svenska miljöpolitiken. Energiprognoser motiverade utbyggnaden av kärnkraften. Klimatprognoser gjorde att Sverige beslöt att köpa in en tredjedel av våra utsläppsminskningar utomlands, trots att det inte verkar behövas.
1960-och 70-talens prognoser överskattade dagens energiförbrukning med flera hundra procent. De tog inte hänsyn till energieffektivisering och teknikutveckling. Men de var vägledande för utbyggnaden av kärnkraften. Energimyndighetens nuvarande långtidsprognos spår däremot oförändrad elanvändning fram till 2020.
2004 beräknade Naturvårdsverket att utsläppen av växthusgaser i Sverige skulle öka med 5,7 pro-cent till 2020. 2012 trodde man på en minskning med 22,6 procent till samma årtal. Den nivån pas-serades redan 2013, men till riksdagens klimatmål på -40 procent är det en bit kvar.
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.
2004 beräknade Naturvårdsverket att utsläppen av växthusgaser i Sverige skulle öka med 5,7 pro-cent till 2020. 2012 trodde man på en minskning med 22,6 procent till samma årtal. Den nivån pas-serades redan 2013, men till riksdagens klimatmål på -40 procent är det en bit kvar.