Vad är nytt med LBU?

– Landsbygdsutvecklingsprogrammet (LBU) bygger i hög grad på lokal samverkan. Den nya LBU-förordningen träder i kraft 2007 och genomsyras av något som kallas ”Leader”-arbetssätt. Det innebär att näringsliv, myndigheter och föreningsliv arbetar tillsammans. SNF kan ha två roller. Vi kan vara med i en lokal ”Leader”-grupp, kallas också lokal aktionsgrupp (Lag), eller vara en aktör som söker pengar för olika projekt. Varje Lag-grupp kommer att ha en rejäl påse pengar. Minst fem procent av drygt tre LBU-miljarder ska vara ”Leader”-projekt.

Vad vill SNF göra?

– Den nya LBU-förordningen är mycket bredare är tidigare. Nu handlar det inte längre bara om stöd till miljöåtgärder i jordbruket. Vi vill avgränsa så att pengarna verkligen går till projekt som gynnar hållbar utveckling inom jord- och skogsbruk. Föreningen har tagit fram förslag till kriterier för bra LBU-projekt och arbetar på en idébok för kretsar som vill engagera sig.

Vad kan kretsarna göra?

– LBU kommer att innebära en ny roll för SNF som likställda med myndigheter och näringsliv i samrådsgrupperna. Vi måste lära oss att samarbeta med andra aktörer: småföretag, byalag, hembygdsföreningar, turistorganisationer med flera. Lag-grupperna ska utses regionalt. Vi måste nu visa att vi har idéer och vill vara med. Lokala LBU-projekt kan exempelvis handla om småskaliga biogasanläggningar, närodlade livsmedel, betessamordning eller ekoturism. Nu gäller det för kretsarna att fundera ut vad man vill jobba med, ta kontakt med andra parter och vara redo för de nya möjligheter som öppnar sig efter årsskiftet.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.