FÖR ALLA SOM BOR i småhus finns några enkla och lönsamma åtgärder att börja med. Se först över isoleringen på vinden. I hus byggda före 80-talet är den ofta skral. Att bättra på isoleringen där är oftast enkelt. I ett 100 kvadratmeters eluppvärmt småhus i stockholmstrakten kan man spara cirka 1?500 kronor om året och lika mycket i kilowattimmar. Det är en investering som betalar sig på 10-12 år. Gör du jobbet själv kan du räkna hem kostnaden på några få år.

OAVSETT OM HUSET HAR direktverkande elvärme eller ett vattenburet system lönar det sig att se över termostaterna. Ett byte till modern styrutrustning kan spara 10-15 procent av uppvärmningskostnaderna. Moderna termostater på elementen ger jämnare värme. När solen tittar fram eller när det är många i rummet regleras elementen ned.

I större hus är det viktigt att kalibrera flödet genom termostaten beroende på var i huset elementet sitter. Lufta också elementen regelbundet, luftfickor stoppar värmecirkulationen. Har du värmepump är det extra viktigt att termostaterna är i topptrim för att systemet ska fungera optimalt. Att sätta en värmetekniker på detta någon timma är väl värda pengar.

Har du panna gäller det att sköta sotningen. Sotet höjer temperaturen på rökgaserna och ger sämre förbränning. Femtio grader varmare rökgaser kan ge fyra procent sämre verkningsgrad. En termometer i skorstenen gör att du direkt ser resultatet av sotningen.

Mycket värme lämnar huset med ventilationsluften och avloppsvattnet. Faktum är att den värmen kan man behålla med hjälp av värmeväxlare. De fungerar dock bara i hus med mekanisk ventilation. Även avloppsvattnets värmeinnehåll kan återvinnas med en värmeväxlare som förvärmer vattnet till varmvattenberedaren.

ATT BYTA TILL TREGLASFÖNSTER är en dyr investering, som bara lönar sig om fönstren ändå måste bytas. Kostnaden för ett småhus kan vara över 50?000 kronor. Ändå kan åtgärden vara värd att överväga. Dagens fönster och moderna fönsterglas har mycket bättre prestanda än gamla. Nya fönster ger ett förbättrat inneklimat – bättre komfort. En grads lägre innetemperatur ger en sänkning av energiförbrukningen med 5-6 procent. Ett byte kan också spara in en krävande ommålning av gamla fönster. Men man måste ta reda på vad ett byte innebär i kringarbeten. Många sextio- och sjuttiotalsfönster är av så dålig kvalitet att det är dags att byta ut dem. Ett alternativ är att bara byta ytterbågen mot en dubbel isoler­ruta, eller att förse fönstret med en extra båge med ett glas med ett värmereflekterande skikt på insidan.

Att tilläggsisolera väggarna i huset är dyrt och lönar sig som regel bara när du ändå ska byta fasadbeklädnad. Att isolera grunden ger liten energibesparing och lönar sig dåligt.

Är det någon åtgärd som ofta förbises? Frågan går till värme­ingenjören Stefan Nilsson:

– Jag tycker att många glömmer att isolera vinden. Man pratar gärna om värmepumpar och pelletseldning, men glömmer faktiskt ofta vinden. För hus med oinredd vind är det enkelt. Likaså tycker jag att solfångare är förbisedda. De kostar visserligen en hel del att köpa, men de ger sen å andra sidan energi helt gratis. Huset måste ligga vettigt till och du måste kunna få in en ackumulatortank.

Att spara energi handlar både om förändrade vanor och tekniska lösningar. I ett normalstort hus kan en familj på fyra personer spara uppemot 1?900 kWh eller 2?000 kronor per år om alla i familjen duschar fem minuter kortare varje gång.

ÄVEN HUSHÅLLSELEN KAN VI enkelt spara på. Lågenergilampor och moderna energisnåla vitvaror kan halvera förbrukningen. Någon har sagt att man inte ska vara ledsen om ens gamla kylskåp går sönder, ropa i stället hurra! Det nya skåpet kommer att ha mycket bättre energivärden och kan vara insparat på några få år. Att stänga av teven och andra apparater ordentligt och inte låta dem stå i standbyläge spar också mycket el. En grenkontakt med strömbrytare fixar det problemet.

Om du nu tycker att det här låter lite gnetigt eller om du redan genomfört det mesta av åtgärderna är det läge att titta på tillförseln av energi. Fjärrvärme, värmepumpar och solvärme är många gånger kloka val. Intresset för att själv producera förnybar el har ökat snabbt. På nästa uppslag kan du läsa mer om att producera egen el.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.