DE OLIKA ÄMNESOMRÅDENA: hav, skog, miljögifter, jordbruk, klimat och nationalparker lottades mellan fotograferna. Resultatet blev överraskande och personliga foton med annorlunda infallsvinklar än i gängse natur- och miljöreportage.

Bilden har alltid varit viktig i Naturskyddsföreningens verksamhet. Sveriges Natur har varit en plattform för landets främsta naturfotografer under ett helt sekel. Därför är det självklart att bilden har en viktig plats när Naturskyddsföreningen firar hundraårsjubileum.

Fotokollektionerna visas under hösten i en utställning i Stockholm, Malmö, Göteborg och Umeå. Till utställningen kommer också en bok med alla bilder (finns att köpa i naturbutiken.se och på utställnings­platserna). Fotona kommer också att auktioneras ut signerade till stöd för föreningens verksamhet.

KLIMAT: Thron Ullberg arbetar framför allt med porträtt för magasin och tidskrifter, inte minst Sveriges Natur. Han arbetar gärna i miljöer utanför studion.

Eftersom en effekt av klimatförändringen är isavsmältning och stigande vattenstånd valde han ett översvämmat område. Att leta och hitta rätt plats blev den svåraste delen i projektet. Väl på plats övergav han ursprungsidén med svartvita bilder utan människor. Människor behövdes för att visa klimatförändringens konsekvenser. Stämningen, en dystopisk betraktelse, förstärktes genom att han använde en storformatskamera laddad med gamla, utgångna polaroider

MILJÖGIFTER: Mattias Edwall arbetar huvudsakligen med porträtt och modefotografering ­­

med magasin och tidskrifter som uppdrags­givare. I sitt bildskapande utgår han alltid från människan – individen.

Miljögifter var ett nytt ämne för honom. Han sökte efter visuellt intressanta motiv utan pekpinnar. Resultatet utgår från kemiska ämnen som vi på olika sätt har, eller har haft, nytta av, ­ men som blir farliga när de hamnar på fel ställe, ute i naturen, som olja, medicinrester och kvicksilver från amalgam.

NATIONALPARKER: Anette Nantell är pressfotograf på Dagens Nyheter. Hon arbetade under många år med reportagefoto för helgbilagor, men är nu nyhetsfotograf. 2009 prisbelönades hon i den internationella tävlingen Picture of the Year.

En utgångspunkt för henne var att frångå det klassiska sättet att fotografera och tolka nationalparksnatur. Hon valde en national­park, Sarek, men ville inte ta natursköna vykortsbilder, utan försöka hitta ett eget uttryck och sätt att skildra området. Hon besökte samerna och väder och vind fick bestämma dagordningen och möjligheten att ta sig ut med hundspann. Hon säger att Sarek är en av de mest exotiska och storslagna platser hon besökt. Något som hon hoppas förmedla med bilder från några kyliga dagar uppe på fjället.

HAV: Susanne Walström började som press- och dokumentärfotograf, bland annat på Dagens Nyheter, men arbetar numera mest med reklam, men även med egna projekt. Hennes reklambilder har ofta en dokumentär ton, med ett stråk av humor.

I sökandet efter annorlunda vinklar på havet som motiv, hittade hon slutligen fram till mangrove­träsk och räkodling. Med hjälp av Naturskyddsföreningen knöt hon kontakt med Coddeffagolf, en samarbetsorganisation som bland annat arbetar med problem kring räkodlingsindustrin i Honduras, där hennes bild är tagen. Där finns några av de rikaste mangroveskogarna i Centralamerika. De fungerar som barnkammare för en mängd fisk- och skaldjur, bland annat jätteräkor. Här skvalpar vågor, men på många av havs­bilderna finns bara torr, sprucken jord som är försaltad, förgiftad och obrukbar.

JORDBRUK:Nygårds Karin Bengtsson är fotograf och konstnär som främst arbetar med egna projekt. Hennes bilder visas på gallerier och museum i Sverige och utomlands. De utgår från en idé som iscensätts med samma moment som ingår vid en filmproduktion: manus, regi, scenografi, rollbesättning, kostym, rekvisita och, inte minst, ljus.

Bilderna skapas runt människor eller objekt i avgränsade bildrum och refererar ofta till andra konstverk, målningar eller filmer – berättelser som redan är berättade.

Nygårds Karin Bengtsson valde att iscensätta tio talesätt som anknyter till djur och jordbruk.

Hon upptäckte att många talesätt kanske har förlorat sin ursprungliga betydelse. Andra används ofta, trots att det är svårt för oss att förstå hur de har uppstått eller vad de betyder. Det finns till exempel inte så många tjurar att ta vid hornen längre, eftersom de flesta tjurar numera inte har horn numera. Att vi ändå använder de gamla talesätten kanske beror på att de enkelt och effektivt lyckas förmedla budskap om känslor och mänskliga tillstånd som aldrig förändras.

SKOG: Karl Melander är press- och reportagefotograf, som arbetat för de flesta större dagstidningar i Sverige. 2008 vann han Årets Bild med ett foto från en etanolfabrik i Brasilien.

Hans första tanke var att fotografera skog utan att visa ett enda träd. Det ledde vidare till tankar om all den skog vi omger oss med i form av produkter. Varje kalhygge har ett pris. ­Av varje träd, grovt räknat, blir zen tredjedel värme, en tredjedel papper och sista tredjedelen virke. Bilderna visar tiden efter skogen, när träden fallit och omvandlats till toapapper, tidningar, möbler eller den sprakande kvällsbrasan.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.