Fler skalliga skator

Jag undrar varför var och varannan skata är skallig i år? Jag har aldrig sett detta tidigare vad jag kan minnas.

Caroline Rhodén

I grunden handlar det om att skatorna ruggar, alltså byter ut sina fjädrar. Detta är särskilt tydligt hos unga skator som byter ut sina första fjädrar på kropp och huvud under sensommaren, där huvudfjädrarna är sist i utbyteskedjan. Om skatorna är stressade, till exempel av födobrist eller att skatan tappat de gamla fjädrarna i förtid till följd av mycket angrepp av fjäderätare (käklöss) eller mikroorganismer, kan perioden utan fjädrar på huvudet bli längre. Eftersom skatan är en fågel som lever nära människan är det också lätt för oss att upptäcka skalliga fåglar av just denna art, även om det förekommer hos alla fåglar.

UG

Bästa kaffefiltret

Vi har börjat fundera över vilket som är mest miljövänligt, oblekta engångskaffefilter eller flergångs som måste sköljas av efter användning?

Mikael Niklasson, Gävle

Generellt anser vi att flergångsprodukter är bättre, men man måste förstås alltid tänka på hur man behandlar dem. Jag har inte hittat några jämförelser på just kaffefilter, men anser att skölja av filtret ändå är att föredra, när man räknar in material och transporter. Hur vi än bär oss åt blir det alltid en miljöpåverkan, men det gäller att välja den minst belastande. Det finns ju också kaffepressar som man oftast kan diska i maskin.

EE

Fåglarnas sexliv

Jag har undrat mycket över fåglarnas fortplantning men inte lyckats få svar på följande: De flesta fåglar lägger ju fler än ett ägg. En del upp till 10-12 ägg eller ännu fler. I bästa fall blir det lika många fågelungar. Det måste ju betyda att alla äggen var befruktade. Kan befruktning av så många ägg ske vid ett och samma parningstillfälle? Eller parar sig honan på nytt för varje nytt befruktat ägg?

Göran Peterson, Kil

Om det bara gällde att få äggen befruktade skulle det för de flesta fågelarter räcka med en parning. Honorna lägger normalt ett ägg om dagen tills kullen är fulltalig och spermierna kan leva i hennes äggledare i åtminstone en vecka – hos vissa arter mycket längre – och befrukta äggen efterhand de produceras. I praktiken parar de flesta arter sig många gånger före och under äggläggningsperioden, med ett variationsspann från (normalt) en gång/kull hos sånglärka till 500-600 hos duvhök. Även om uppåt 90 procent av alla fågelarter häckar i till synes monogama par så är utomäktenskapliga parningar vanliga. En hane riskerar att få hjälpa till att föda upp ungar som han inte är far till. Eftersom den hane som stått för den senaste spermieleveransen tenderar att bli far till ungen i det lagda ägget, så ser hanen i paret till att fylla på och späda ut eventuella rivalers bidrag så snart honan lämnats utan uppsyn. Hos sånglärkan kan hanen kontinuerligt hålla uppsikt över honan, medan både duvhökshanen och honan allt som oftast måste ge sig ut på enskild födojakt.

UG

Att kasta plast

Hej! Jag undrar om det är okej att man kastar även annan plast i behållaren för plastförpackningar? Om inte, varför då? Betalar tillverkarna av plastförpackningar avgift och inte de andra, eller finns det andra skäl?

Maria Forsberg, Falun.

Just nu är det är nästan bara förpackningar man får lämna och det har bland annat med avgiftssystemet att göra. De företag som har förpackningar betalar en avgift för insamling. Man valde att börja med producentansvar på förpackningar och tidningar. Men det finns även producentansvar för exempelvis batterier, elektriska produkter och däck, där alltså producenten är skyldig att ta hand om varorna även efter konsumentens slutanvändning. Det vore väl ett bra nästa steg att kunna återanvända all plast. Kom ihåg att vissa saker har ett andrahandsvärde, lämna därför sådant som fortfarande är användbart till någon insamlingsorganisation.

EE

Räv på besök

Förra sommaren och nu i sommar har jag under skogspromenader sett spillning som jag undrar över. För några veckor sedan låg det även en hög på gräsmattan i vår trädgård! Vem har lämnat detta efter sig?

Eva-Lena Persson

Ni har haft besök av en räv. Storleken på spåret eller spillningshögen framgår inte av bilden men ett rävspår är cirka 5-7 cm långt och spillningen cirka 7 cm lång. Rävspår är runda, ofta med tydliga kloavtryck. De har fyra tådynor och en mellanfotsdyna. Räven äter allt ifrån insekter, frukt, bär, daggmaskar till mindre däggdjur. Spillningen varierar i form och färg beroende på vad djuret ätit. Spillningen läggs antingen öppet på en stig eller på en upphöjd plats i terrängen, som revirmarkering.

II

Klimatkompensering

Anders Friström skriver ett svar i SN 4/11 på frågan om flygkompensering som jag inte förstår. Frågeställaren säger att hon skickar bidrag till Vi-skogen vid flygresor. Svaret handlar bland annat om att fattiga människor i Syd inte ska offra sig för att vi ska fortsätta flyga. Det håller jag helt med om. Men vad gäller Vi-skogen är dess syfte primärt inte klimatkompensation och ett fribrev för oss i Norr, utan att ge större möjligheter för fler människor i östra Afrika att kunna försörja sig genom agroforestry.

Gunilla Jansson, Göteborg

Jag svarade på frågan med de vanligaste formerna av klimatkompensation för privatpersoner i åtanke, inte specifikt Vi-skogen som är ett välskött trädplanteringsprojekt. De kompensationsprogram som flyg- och resebolagen erbjuder är ofta inte särskilt transparenta eller tydliga, men har i flera kända fall lett till negativa effekter. Klimatkompensation är något som kommit in i Vi-skogens program i sen tid och då bara för företag.

Anders Friström, redaktör

Fjällgås

Sveriges Natur lanserar i nummer 4/11 en lista med rödlistade landskapsarter. För Lappland föll valet på fjällgås. Det är bra, men olyckligtvis skrivs att ”under första hälften av 1900-talet jagades den mycket hårt”. Det är ett välkänt påstående, men icke desto mindre endast ett grundlöst rykte. Gässen skulle ha slagits ihjäl med vandrarstav när de ruggar. Men det är en nästan omöjlig jakt. Stora mängder fjällgäss ruggade vid öppna jökelängar, de är alldeles släta med rik gräsväxt men inga buskar, och gässen upptäckte fara på långt håll och sprang ut i närliggande vatten, och var oåtkomliga. I början av 1950-talet fanns ännu stora mängder fjällgäss i västra Badje­lánnda, men allihop försvann sedan under några få år. I Vår Fågelvärld nummer 6 och 8/2009 finns utförliga artiklar om detta.

Yngve Ryd

Odla fågelmat

Eftersom jag vill minska min miljöpåverkan och dra mitt strå till stacken, men ändå kunna vara snäll mot småfåglarna, så har jag funderat på om jag kan odla lite fågelmat själv. Solrosor är fina, men tar också en del plats, därför har jag funderat på alternativ. Äter fåglar linfrön och mår de bra av dem?

Linnea Iseland

Om du vill odla egen fågelmat tycker jag att du ska göra en fågelrestaurang. Om du inte har egen mark kanske du kan arrendera en bit åker. Plantera solrosor och andra frörika växter som vitsenap, oljelin, vårraps, honungsfacelia, ringblomma, bovete, vete och havre. Här får fröätande fåglar ett ordentligt smörgåsbord på höstkanten. Linfrön passar bäst i fröblandningar, de klumpar ofta ihop sig när det blir fuktigt ute. Jan Wester, bagare och slåttergubbe från Vreta Kloster i Östergötland, tipsar om ett närodlat alternativ: Kontakta din lokala kvarn och be att få avrens. Avrens innehåller fröer till de olika ogräs som växte i åkern samt små bitar av sädeskorn.

II

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.