På Naturskyddsföreningens seminarium Jordbruk för utveckling i ett föränderligt klimat diskuterades hur jordbruket ska kunna bli både ekologiskt och ekonomiskt hållbart och samtidigt föda hela jordens befolkning. Talarna var ense om att det inte är brist på mat som är problemet.

– Det råder ingen matbrist men den mat som finns fördelas på fel sätt, säger professor Janice Jiggins vid Wageningenuniversitetet i Nederländerna. Hon är en av forskarna bakom en stor internationell utvärdering av jordbruket.

Professor Johan Rockström från Stockholm Resilience Centre menar att jordbruket har potential att bli en kolsänka på samma sätt som skogar och hav, men att det behövs en omställning till ett jordbruk där marken används effektivare.

Under seminariet presenterades tre exempel på hur ekologiskt jordbruk kan vara framgångsrikt om det anpassas efter lokala förutsättningar.

Andre Gonzalves från Centro Ecologico i Brasilien berättar att 70 procent av landets utsläpp kommer från jord- och skogsbruk. Ett problem är att skog avverkas och ersätts med odlingar med bara ett växtslag, eftersom sådan odling tar upp mindre koldioxid. Organisationen jobbar för att få jordbrukare att istället blanda växtslag på sina odlingar. Utöver miljövinsterna har det visat sig att de ekologiska bönderna producerar mer mat och tjänar mer pengar än konventionella odlare.

– På Filippinerna är riset livsviktigt. Att äta är att äta ris, men många lokala rissorter försvinner till förmån för dyra moderna, säger Chito P Medina, nationell samordnare för Masipag i Filippinerna.

Organisationen har därför upprättat en fröbank med traditionella rissorter. De utvecklar också ny teknik och nya rissorter tillsammans med bönderna.

Chito P Medina berättar att organisationens bönder har större vinst än de konventionella odlarna. Han tror att omställningen till ekologiskt jordbruk skulle gå snabbare i Filippinerna om regeringen stöttade det.

Etiopien å andra sidan har en stark miljölagstiftning. Där är problemet bristen på odlingsbar mark, berättar Sue Edwards, chef för Institutet för hållbar utveckling (ISD) i Etiopien.

– Jordbruket måste samverka med naturen, säger hon.

Därför är det viktigt att bönderna byter ut konstgödningen mot kompost. Komposten behöver, till skillnad från konstgödningen, inte tillsättas varje år, vilket sparar pengar. De har också märkt att bönderna som använder kompost får mindre ogräs och att marken står emot erosion bättre.

Alla tre är ense om att det som fattas är utbildning. Sue Edwards talar om vikten av att studenterna får praktisk erfarenhet redan under utbildningen medan Andre Gonzalves menar att bättre utbildning kan stärka böndernas ställning.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.