Jordens mest imponerande svampmarker finns inte i kantarellskogen, utan djupt nere i havsbottnarna. Forskare från Naturhistoriska riksmuseet har undersökt borrkärnor från alla världens hav och har kunnat konstatera att den oceanografiska jordskorpan är världens största växtmiljö för svamp. I totalt mörker och sannolikt utan syre lever bland annat släktingar till våra kända matsvampar. Svamparna lever i håligheter och sprickor, kanske ända ned till några kilometers djup.

Frankrikes utrikesminister Laurent Fabius citerade Nelson Mandela i samband med klimatförhandlingarna i Paris 2015.

Skulle du vara beredd att betala ytterligare en hundralapp för flygresan? Så mycket skulle det nämligen kosta att halvera koldioxidutsläppen från flyget fram till 2035, enligt en ny studie. Forskare har räknat på en kombination där pengar avsätts både till utveckling av energisnålare flygplan och nya bränslen såväl som till klimatkompensation. I ekvationen ingår ett kraftigt ökat flygande. Studien är publicerad i Journal of Sustainable Tourism. I Sverige utreds just nu en flygskatt.

Ett av fyra dödsfall som inträffar i världen kan härledas till dålig miljö, uppger WHO. Med dålig miljö avses bland annat föroreningar i luft, vatten och jord men också trafikskador och skadlig arbetsstress.

På Lantbruksuniversitetet i Ultuna har man nu inlett försök med ängar som alternativ till vanliga gräsmattor, som är närmast biologiska öknar. Tanken är att skapa mer lättskötta och klimat­snåla parkytor samtidigt som man gynnar pollinerare och ökar den biologiska mång-falden. En gräsmatta behöver klippas kanske 20 gånger på en säsong. En äng slås bara en gång. En ängstyp som testas är en kortklippt blommande matta av örter som liten blåklocka, smultron och ängsviol. På en annan yta anläggs en riktig löväng, med ängsytor, träd och buskar. 

Korallrevens död hindrar fiskar att lära sig att känna igen farliga rovdjur. Det visar en ny studie som Uppsala universitet har gjort i sam-arbete med ett universitet i Australien. Unga fiskar använder kemiska signaler som frigörs från huden hos skadade individer för att lära sig känna igen farliga situationer. Men när korallerna dör förändras doftlandskapet och inlärningsförmågan försämras. Stora barriärrevet genomgår just nu den största massblekningen i dess historia.