Det började som en protest mot McDonald?s och den nya snabbmatens intåg i Italien under 80-talet. I dag har Slow Food vuxit till en internationell rörelse för smakens mångfald. 80000 medlemmar i över hundra länder har anslutit sig.Men det handlar om mer än smakupplevelser: genom att arbeta för småskalig och lokal livsmedelsproduktion som motvikt till industriell standardisering och stordrift vill man också bevara mänsklig kultur och biologisk mångfald.- Varje dag försvinner sex olika slag av grönsaker eller frukt. I dag svarar mindre än 30 plantsorter för 95 procent av världens näringsintag. Vi förlorar hela tiden djurraser och kunskap om hur man förädlar råvaror, säger rörelsens grundare, journalisten Carlo Petrini.I oktober besökte han Sverige i samband med att den samiska produkten suovas – kåtarökt reninnanlår – togs upp på Slow Food-rörelsens lista över utrotningshotade livsmedel i behov av akut stöd.Strax innan Stockholmsbesöket hade han hållit i trådarna för Terra Madre, en stor sammandragning av små producentgrupper från olika delar av världen i anslutning till Slow Foods årliga matmässa i Turin. Totalt 5000 småbönder, fiskare och matproducenter diskuterade gemensamma problem och byggde nätverk.- Vi måste försvara småbrukarsamhällena och minoritetsfolken. Inte för att tysta vårt dåliga samvete, utan för vår egen framtid.Likriktningen gör oss alla fattigare, menar Petrini:- Livsmedelsindustrin kan erbjuda mat som kostar lite och snabbmat är bekvämt. Men vi får betala på sikt genom mediciner – och förlorad identitet. Det ligger generationers arbete bakom produkter som suovas.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.