Sverige har blivit hårdare. Förändringen har kommit smygande och det kan därför vara svårt att få korn på skeendet. Men kunde vi kliva in i en tidsmaskin och färdas 20 år bakåt i tiden skulle vi se att samhällsklimatet ändrat sig avsevärt.

I dag är kampen om jobben hårdare och stressen på jobbet större. Allt mer fritid går åt till att sköta sådant som förr gjordes av samhällsinstitutioner eller så var det sådant vi inte brydde oss om. I dag ska vi själva granska och välja allt från telefonbolag till pensionslösningar. Boendet kräver ofta mer tid för att inte tala om barnens alla fritidsaktiviteter. IT-utvecklingen har satt extra fart på tillvaron. Valfrihet och konsumtion har ökat, men också tidspressen.

Grundvalarna för folkrörelsesverige har förändrats. Undersökning efter undersökning visar hur folkliga organisationer tappar medlemmar.

Hur klarar sig då Svenska Naturskyddsföreningen i denna turbulens? Svaret är glädjande: Hittills mycket bra!

Medan andra organisationer har backat kraftigt är vårt medlemsantal i stort sett intakt. En självklar förklaring är att vi arbetar med angelägna frågor. Det gäller inte alla föreningar som är 96 år gamla, men natur- och miljöfrågan har inte tappat i angelägenhet, snarare tvärtom! De grundstenar som funnits av öppenhet, demokrati och strävan efter fakta i vår förening har också visat sig vara framgångsrika. Föreningens förmåga att kombinera förnyelse med tradition har haft stor betydelse. Vi har kommit med nya koncept som Tätortsnära natur och miljömärkning. Vi har också satsat på naturguider och internationellt samarbete för ett grönare EU. Lägg därtill att föreningen har medlemmar med olika bakgrunder och intressen som framgångsrikt samverkar och fram träder en mycket solid föreningsgrund.

När Svenska Naturskyddsföreningen 2009 fyller hundra år kommer vi att ha ännu mer att göra.

Vår roll som grön konsumentrörelse kommer att växa när varorna i butikerna blir allt mer globaliserade. SNF kommer att lägga allt mer uppmärksamhet på hur svenska företag agerar utomlands. Svenskens globala miljöpåverkan är en nationell angelägenhet.

En annan möjlighet som ligger i tiden är vårt ökade behov av avkoppling och återhämtning. Där har vi SNFare något verkligt angeläget att komma med – naturkänslan. Där finns den positiva kraften till att orka agera när livet hotas runt om på vår jord. Naturupplevelsen har vi inte tidigare klätt i ord som hälsa och välbefinnande. Det är dags nu!

Vi bör dock räkna med att framtidens folkrörelsemedlemmar kommer att vara mindre trogna än förr, man kommer och går allt efter de sakfrågor som ligger i luften. Konkurrensen om människors fritid blir allt större. Men de som säger att framtidens människor inte kommer att ha lust till engagemang har fel. Däremot behöver formerna och variationsrikedomen i folkrörelsearbetet utvecklas. Det måste i framtiden finnas fler möjligheter att stödja föreningens arbete beroende på livssituation och ambitionsnivå.

Förändringar som vi redan nu skönjer är att korta avgränsade projekt kan engagera många människor och global solidaritet väger allt tyngre. Arbete i nätverk kan skapa en lägre tröskel in i föreningens olika verksamheter.

Vi är många men de flesta medlemmar har inte tid och lust att vara aktiva i en förening. Det är helt i sin ordning. Samtidigt vet vi att många människor vill göra något konkret för en bättre miljö både som individ och tillsammans med andra. Utmaningen för SNF är att utveckla arbetsmetoder som passar unga, medelålders och äldre. Vi måste också visa våra nya svenskar att de behövs i vår förening.

Mångfald i natur och kultur skapar större förutsättningar för att klara av förändringar.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.