Hajar

Det finns flera olika hajar utanför svenska Västkusten, bland annat världens näst största. Det är brugden, som blir tio meter lång och simmar med öppet gap. Men inte för att svälja snorklare, utan för att sila vattnet på plankton – precis som en blåmussla.

Den vanligaste svenska hajen är pigghajen, som är bara en meter lång. Den lever i stim och jagar fisk.

Snorkeltips

– Barn ska ha kortare snorkel än vuxna.

– Om du får vatten i snorkeln: håll den ovanför ytan och blås ut så hårt du kan.

– För att slippa imma på cyklopets insida: spotta på det, gnid in saliven och skölj med havsvatten.

– När du kliver i från en klippa: akta dig för Calothrix, en cyanobakterie som gör klipporna svarta och hala.

– Bor du långt från kusten – snorkla i närmaste klarvattensjö i stället!

– Andas lugnt!

– Snorkla aldrig ensam!

Kolla in botten!

En sandbotten kan verka död, men där finns massor av djur – som har grävt ner sig. Sandmusslor och hjärtmusslor avslöjar sig med dubbla hål i botten. Det är ändarna på deras sugrör, som de andas och äter med. Högarna med sandkorvar, som du kan se på Väster­havets bottnar, kommer från sandmasken. Den ligger därunder och äter och bajsar sand, över 20 kilo om året. Här trycker också rödspättor och andra plattfiskar.

De ser ut ungefär som sand – med ögon på.

Mums med alger

Alger kan vara allt från mikrometersmå till flera meter långa. En del ser ut som kola­snören (det är brunalgen snärjtång), andra kan man faktiskt äta på riktigt. Prova till exempel grönalgen havssallat, som ser ut ­precis som den låter.

Längs västkusten finns flera stora brunalger som bildar skogar under vattnet. I Östersjön finns nästan bara blåstång. Men den kryllar av liv och brukar kallas ”Östersjöns regnskog”.

På en enda ruska kan det finnas hundratals gråsuggor, räkor, havstulpaner, märlkräftor, snäckor, musslor, havsborstmaskar, virvelmaskar och mossdjur.

Stjärna med mage

Dragkampen mellan en sjöstjärna och en blåmussla är på liv och död. Sjöstjärnan sätter sig på musslans skal med sina sugfötter och drar, musslan håller emot för allt vad den är värd. Får sjöstjärnan bara upp en liten glipa, kränger den sin mage ut och in, för in den i musslan och

slurpar i sig alltihop. Mums!

Stressad mussla

Blåmusslor finns både på ost- och västkusten, men de blir mycket mindre vid ostkusten. Precis som andra saltvattendjur blir de stressade av att det är så lite salt i Östersjövattnet. De använder massor av energi till att få rätt salthalt i kroppen i stället för att växa.

Om du rör dig försiktigt över dem, så att de inte skräms och stänger skalen, kan du se hur de andas och äter: genom en fransig öppning suger de in vatten, genom en slät, mindre öppning sprutar de ut vattnet.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.