Annons

Sommarlätta flygare

REDAKTIONEN * Kanske är det banalt att älska sommaren, men jag är nog en sådan sort. Hur som helst har jag en het kärlek till lata soliga dagar då det inte händer så mycket. Hettan i kärleken beror väl på sommarens flyktighet.

Skribent Carl-Axel Fall

REDAKTIONEN * Kanske är det banalt att älska sommaren, men jag är nog en sådan sort. Hur som helst har jag en het kärlek till lata soliga dagar då det inte händer så mycket. Hettan i kärleken beror väl på sommarens flyktighet.

I denna tidning berättar en fågelkännare i artikeln Juninattens musikalartist om nattskärrans surrande flykt i sommarnatten. Det är sommaren, menar han. För mig är sommaren liktydig med den tid vi har besök av tornseglaren. Den kommer just dessa dagar, vid skolavslutningarna en bit in i juni. Två, tre veckor in i augusti drar den iväg igen. Den ordnar vad den ska på två månader. Jag förlorar mig gärna några minuter då och då genom att följa tornseglarens flykt och särpräglade skrin i kvällningen. Vilken flygare! Men den är ofta långt borta och så snabb i flykten att det är svårt att vila i betraktelsen.

Då är tärnan lättare att studera. Vid min skärgårdsfjärd häckar både silver- och fisktärnor på några skär. De kommer tidigt i maj. Vad är vackrare än tärnornas dans över häckningsskäret? Tärnorna är makalösa flygare och beundransvärda fiskare. En tärna kan allt som vingar förmår. Flyga snabbt, ryttla, störtdyka graciöst och plötsligt ändra riktning. Tappar den bytet snappar den snabbt upp det igen någon meter längre ned. Vilka vingkonster! Men tärnorna avslutar sommaren tidigt. Några dagar in i augusti brukar de vara borta.

Fågelälskaren Mart Marend har skrivit boken Vingkraft som vi berättar om i artikeln På lätta vingar. Den handlar just om fåglars flykt. Marend menar att fåglarna har kul när de flyger. Det tror jag gärna.  Och jag tror också att deras lustfyllda flykt kan smitta.

Eftersom det är sommar nu så nöjer jag mig med detta flyktiga. Vi vet ju ändå att ordningen snart är återställd. När tornseglarna drar.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Carl-Axel Fall
Artikeln publicerades i