– Är det detta som menas med förödelsens styggelse? Zara Hallman ställer frågan rakt ut i luften när hon ser träden hon vaktat varje dag i två veckors tid staplade i prydliga högar. Det är drygt en vecka sedan hon och hennes vänner släpades härifrån av polis. 27 man från hela Norrbotten. Femton polisbilar var en bisarr syn i den lilla byn Valvträsk. Det var slutet på en lång maktkamp mellan byborna i Valvträsk och Sveriges största markägare, folkets eget bolag Sveaskog.- Jag hoppades ända in i det sista att det skulle vara slut med översittartagen. Vi bybor ville ha vårt sista skogsklädda berg kvar, säger Zara Hallman. Omgivningarna är märkta av det moderna skogsbrukets framfart. Stora rutor lyser vita på bergssidorna. Hyggena klättrar högre upp för varje år som går. Plättar av gammelskog står kvar som små mössor högst upp på topparna.

Zara är sjätte generationens Valvträskbo. På det nyupptagna hygget söker hon kvarlevorna efter de tjäderbetade gammeltallarna. Det är nästan som om snön försökte skyla över spåren efter maskinernas intrång.- Här någonstans växte en mycket fin gammal tall. Grenarna växte nedåt. Nu är den borta. Hon sparkar runt en så det yr och slår strax i stubben.Hon borstar rent sågytan så att handen blir kletig av kåda och börjar räkna årsringarna. 170 år. Under samma tidsrymd har sex människogenerationer kommit och gått.- Vi måste se till att framtidens människor får natur där de kan hämta kraft, säger Zara Hallman.I ett och ett halvt år försökte hon förhandla med Sveaskog om skogen på Sörfligget på uppdrag av byaföreningen. Bolaget har en ambitiös policy och är dessutom certifierat enligt FSC, där sociala hänsyn är en central del.

Sörfliggetfejden började 1998, när bolaget förvånade byborna med att bryta en ny väg fram till Sörfliggets fot. 103 hektar uppe på berget var ett gammalt domänreservat. Byborna trodde inte att varken den skogen eller området intill var aktuell för avverkning. Året därpå börjar turistföretaget Nordguide fundera på markanvändningsavtal. Man ville göra rätt för sig och samtidigt hitta former för inflytande. Ett EU-projekt sattes igång för detta och avverkningen, som planerats till år 2000 sköts upp ett år.De verkliga protesterna kom 2001, då Sveaskog tillkännagav att det var dags att hugga. Då började Zara Hallman protestera. Snart började även Naturskyddsföreningen intressera sig för konflikten. En dialog mellan parterna togs upp efter SNFs stämma i juni 2002. I december samma år kom man överens om att Sveaskog skulle ta fram ett utkast till modell för social hänsyn som var den centrala frågan här. Ett uppdrag som dröjde, möte efter möte.I september 2003 hade Sveaskog fortfarande inte presenterat något utkast. Istället kom man med ett avverkningsförslag som var helt oacceptabelt för byborna. Sveaskog lämnade dialogen och vägrade sedan att träffa SNF och byborna.I december förnyade bolaget avverkningsanmälan. Zara Hallman fick reda på detta genom Skogsvårdsstyrelsen och kontaktade Sveaskog, som hävdade att den var en rutinsak som inte förändrade förhandlingsläget.Många uppfattade Sveaskogs handlande som en provokation. Dialogen var förstörd. Så snart avverkningsanmälan vunnit laga kraft tillkännagav Sveaskog att man skulle hugga varpå byborna bestämde sig för att sätta sig i vägen. Budskapet var enkelt: Ta bort maskinerna och kom tillbaka till förhandlingsbordet!

Zara Hallman mötte Sveaskogs Herman Sundqvist i SVTs Debatt. En hetsig debatt tog fart i den lokala dagspressen. Bolaget körde en offensiv av lögner och halvsanningar, menar Zara Hallman. Återkommande teman var:- Att Sveaskog redan kompromissat genom att avsätta 103 hektar skog uppe på berget. Detta är det gamla domänreservatet, som aldrig varit med i diskussionerna och som dessutom till hälften utgörs av obrukbar mark.- Att det var byborna som avbrutit diskussionerna och att bolaget självt är öppet för dialog.Dialogen avbröts av bolaget när det avverkningsanmälde området.- Att Valvträsks bybor var splittrade i frågan. En namninsamling från sista helgen i januari 2004 visar att mer än 90 procent av Valvträskborna stödde aktionen. Det finns även en namninsamling från kringliggande byar med över 150 namn, vilket är mycket i dessa glesbefolkade trakter.Nu har Sveaskog åter öppnat bommen. Sista timmerlasset har åkt till sågen. Zara Hallman har erbjudit sig att plantera ny skog på hygget.

Text: Mirjam Lööf

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.