Spana efter ormar
FRÅGOR & SVAR * Var kan jag se ormar bra i naturen? Och kan plasttunnor för regnvatten läcka kemikalier? Läs svaren på våra läsarfrågor om natur och miljö.
LARV I SNÖN
Min farmor såg den här larven som kröp på snö i fjällen. Vad är det för djur och hur kan den klara sig?
∕ Hedda Bolinder, Stockholm
SVAR: Det är larven av fjärilen rostvinge som hör till fjärilsfamiljen björnspinnare. Ägget kläcks på hösten och larven övervintrar. Insekter har flera olika sätt att klara kyla. En del klarar av att vara underkylda. Andra arter kan höja kon-centrationen av sockerhaltiga ämnen i kroppsvätskan som sänker fryspunkten, till exempel glycerol och sorbitol. Slutligen finns det insekter som har speciella antifrysproteiner som hindrar iskristaller att växa. Larven har säkert vaknat till för att det varit varmt och snön har smält. Den är på väg till en annan skuggigare plats där den kan fort-sätta sin övervintring och sedan vakna igen när det finns gröna blad att äta.
∕ Isak Isaksson, biolog Naturskyddsföreningen
VATTENTUNNOR I PLAST
Är det ok att använda plasttunnor för att samla regnvatten till bevattning av grönsaker eller finns risk att de läcker farliga kemikalier? Hela förra sommarhalvåret hade vi vattningsförbud där jag bor så regnvatten är numer en viktig källa för bevattning. Har samma fråga om kompostbehållare av plast.
∕ Cecilia Lindén, Johanneshov.
SVAR: Vattentunnorna och kompostbehållare brukar vara gjorda av polyeten eller polypropylen som anses vara ofarliga plaster, även om det kan finnas farliga tillsatsämnen inblandade. Det står då 02 respektive 05 i plastmärkningen med returpilar som brukar finnas på dem. Om det står 03 så är de av PVC och bör undvikas på grund av risken att det finns ftalater i dem. Det är populärt att återanvända tunnor som varit förpackningar för olika typer av industrikemikalier. Då bör man förvissa sig om att de inte innehållit något farligt och skölja ur dem noga innan användning.
∕ Anders Friström, redaktör, Sveriges Natur
MIKROPLAST FRÅN FÄRG
Diskussionen om utsläpp av mikroplaster till havet har ju på senare tid gått från att handla om kosmetika och hygi-enartiklar till att utnämna de syntetiska kläderna som den största källan. Men hur är det med plastfärgerna? Kan de vara en ännu större mikroplastkälla?
∕ Dick Dernhagen, Stockholm
SVAR: Tyvärr hittar jag ingen information om hur mycket mikroplast i plastfärger ger upphov till. I en rapport från Naturvårdsverket står det att färg kan vara en anledning till att det finns mikroplaster i damm inomhus. De vet inte hur mycket av dammet som är mikroplast och inte hur mycket som hamnar i vattnet. Det mesta, antar de, damm-sugs upp. Naturvårdsverket anger att mängden mikroplast i damm i svenska hem är någonstans i spannet 1-19 ton per år. De största svenska källorna till mikroplast till havs anges i rapporten i tur och ordning som: däckslitage, konstgräsplaner, tvätt av syntetkläder, industriell användning samt läckage från båtbottenfärger. Rapporten håller på att revideras så förhoppningsvis kommer det bättre siffror senare i år.
∕ Sara Örberg, handläggare, Bra miljöval
TITTA PÅ ORMAR
Såg en gång på tv om ett ställe där det fanns väldigt mycket ormar, tror det var både huggormar och snokar. De låg i rösen och människor kunde gå dit och stå utanför ett staket och titta på dem, har ni någon aning om var det kunde vara?
∕ Gunnel Nilsson, Forshaga
SVAR: Ormar övervintrar på frostfritt djup, ofta i en öppen sydsluttning där marken värms upp snabbt på våren. Då kommer de ut, parar sig och söker sig sedan ut i landskapet. Ibland kan både snok och huggorm övervintra tillsammans. Så sker till exempel i naturreservatet Öby kulle, i den sydöstra delen av Norrbyås socken i Örebro kommun, känd från både tv och radions Naturmorgon.
∕ Isak Isaksson, biolog Naturskyddsföreningen
NYTTIG SPRÄNGTICKA
Kan detta vara den numera inom supermatskretsar så dyrkade sprängtickan (se bilden)? Den finns i Tranåstrakten. Den anses mycket nyttig. Jag fick först kännedom om svampen genom boken Supermat av John Opsahl.
∕ Arne Malm
Ja det är en sprängticka, eller chaga, namnet som den saluförs under i hälsokostbutikerna. Den innehåller höga halter av antioxidanter. Det är en aggressiv parasit som får trädet att utveckla knotor. Det tillhör inte allemansrätten att plocka tickan, man måste ha markägarens tillstånd.
∕ Isak Isaksson, biolog Naturskyddsföreningen
FARLIG VEDELDNING
Jag läser i nr 2/17 i artikeln ”Stora problem kan bli små” om att ”fyra miljoner människor varje år dör av inomhusrök från vedspisar”. Vad menas med det? Vi eldar i stort sett dagligen i en täljstenskamin och undrar hur det påverkar oss och inomhusluften? Hur påverkar vedeldning miljön? Får ju för mig att det är en bra uppvärmningsform jämfört med många andra alternativ.
∕ Åsa Gustafsson, Kumla
Det som avses i Mattias Svenssons essä är vedeldning inomhus eller under tak utan skorsten, vilket är vanligt i många fattiga länder. De som lagar mat över öppen eld (oftast kvinnor) får då i sig stora mängder hälsovådlig rök som bland annat innehåller aromatiska kolväten. Vedeldning i en modern braskamin med en välfungerande skorsten är inget hälsoproblem inne. Dock kan röken vara ett problem för grannarna. Kaminer kan ge upphov till ganska stora utsläpp av kväveoxider, stoft, kolväten och även dioxiner om de inte är effektiva och eldas rätt. Moderna braskaminer har dock betydligt lägre utsläpp än äldre kaminer.
∕ Anders Friström, redaktör.
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.