Levande sjöar och vattendrag. Mellan åren 1880 till 1950 sänktes uppemåt 20 000 sjöar och våtmarker i Sverige. En av dem var Hornborgasjön. Den har nu återställts och tranorna har återvänt. Restaurering av vattendrag och sjöar måste öka för att miljömålet ska kunna nås.

Storslagen fjällmiljö. Fjällvärlden är en miljö där trycket från olika intressen växer, varav gruvdrift är ett.  Var femte undersökningstillstånd i Norrbotten ligger i ett naturreservat. Det gör att målet antagligen inte nås.

Ett rikt odlingslandskap. 782 av Sveriges 2025 hotade arter finns i odlingslandskapet. Jordbruksarealen har minskat med 160 000 hektar de senaste 20 åren. Ökade möjligheter att bo och verka på landsbygden behövs. 

Säker strålmiljö. Solen skiner över Stenshuvuds nationalpark. I dag ser utvecklingen för miljömå-let positiv ut. För att målet ska nås krävs bara att antalet hudcancerfall minskar.

Begränsad klimatpåverkan. 2014 var det varmaste året på flera hundra år. Stora samhällsför-ändringar och en ny internationell överenskommelse behövs, liksom utveckling av ny teknik.

Frisk luft. Luftföroreningarnas effekt på floran och faunan minskar. Men trots en positiv utveckling finns fortfarande problem. Insatser behövs för att minska halterna av partiklar och marknära ozon. 

Hav i balans.  Övergödning, miljögifter och svaga fiskebestånd utgör problem. Dessutom dör 76 000 fåglar, exempelvis storskarven på bilden, varje år i fiskenät i innanhavet. Utökad och förbättrad övervakning krävs.

Skyddande ozonskikt. När natten faller över Fårö öppnar sig stjärnhimlen. Här gömmer sig en positiv trend. Ozonhålen växer inte längre. Detta är ett av Sveriges miljömål som ser ut att kunna nås.

Giftfri miljö. Utsläppen av PCB och DDT ställer fortfarande till med problem för både gråsälar och knubbsälar. Tarmsår är ett problem orsakat av gifterna som ökar dödligheten. Långlivade gifter är ett av problemen som gör att målet inte ser ut att kunna nås. Lagstiftning behövs.

Ett rikt växt- och djurliv. På Stora Karlsö utanför Gotland har sillgrisslorna återhämtat sig efter tidigare fågeljakt på ön. Annars är det ont om positiva trender när det gäller artrikedom. Ökat skydd och bättre skydd av naturmiljöer behövs.

Bara naturlig försurning. De senaste 25 åren har försurningen näst intill halverats i Sverige. Trots det är i genomsnitt var tionde sjö i Sverige försurad. Många försurningskänsliga arter, som ex-empelvis mörten, påverkas. Insatser i Europa behövs.

Ingen övergödning. Utsläppen av kväve och fosfor har minskat med 20 procent sedan mitten av 1990-talet. Övergödningen fortsätter dock, främst i Östersjön. Men hundlokan stortrivs i områden där kvävetillgången är god. Utsläppen, framför allt från jordbruket, behöver minskas ytterligare.

God bebyggd miljö. Buller och krympande grönområden gör det svårt att nå miljömålet. Takten i arbetet för att minska buller behöver öka.

Myllrande våtmarker. Sveriges våtmarker har minskat i areal med 90 procent till följd av utdikning. Lövgrodan är en av arterna som påverkats. Miljömålet ser inte ut att nås. Arbetet med skydd, skötsel och återskapande behöver öka.

Levande skogar. 6000 arter i Sverige är beroende av död ved. En av dem är den större hackspetten. I dag är den döda veden en bristvara i svenska skogar. Det gör att målet i dag inte ser ut att nås. En översyn av styrmedel behövs, liksom ökad tillämpning av hyggesfritt skogsbruk.

Grundvatten av god kvalitet. Endast 14 procent av det svenska grundvattnet kontrolleras regel-bundet. Kunskapsbristen gör det svårt att avgöra hur rent grundvattnet egentligen är. Naturvårdsverket anser att en bättre tillsyn krävs för att målet ska kunna nås.

– Vi brukar säga att vi är så bra på det här med miljö i Sverige. Jag ville se hur det egentligen ser ut, säger den 22-åriga fotografen Josefin Nilsson från Vimmerby.

Resultatet blev boken och utställningen Hopp och hopplöshet om de svenska miljömålen.

– När jag började för fyra år sedan trodde man att 11 av 16 miljömål skulle kunna uppnås. Nu verkar det som om 1,5 kanske kan uppnås. Det är en ganska dramatisk försämring. Östersjön har världsrekord i bottendöd och våra urskogsarealer är mindre än dem i Brasilien. Sverige är ett land där mycket görs för miljön, men där mycket mer behöver göras.

Det var Josefins starka miljöintresse som fick henne att börja fotografera. Hon utbildar sig också till biolog och allt överskott från böcker och utställningar skänker hon till miljöorganisationer, nu senast Naturskyddsföreningen.

– Jag vill berätta med journalistik och fotografi. Bilder är ett bra sätt att nå fram eftersom de talar till betraktarens känslor.

UTRUSTNING:

Nikon D800-E med ett Nikkor 80-400 mm objektiv. Jag använder också ofta ett 24 mm och ett 50 mm Nikkor.

Mats Hellmark