Bananer från Centralamerika är fortfarande en av världens mest besprutade grödor, med upp till 50 kilo bekämpningsmedel per hektar. Vissa metoder har blivit bättre de senaste åren, de giftimpregnerade påsar som skyddar bananstockarna samlas numera upp i stället för att lämnas kvar i naturen och några bolag har slutat använda det mycket giftiga ogräsmedlet Parakvat. Men den totala användningen av bekämpningsmedel har inte minskat och flygbesprutningen ökar. I de bananer som kommer till Sverige hittar Livsmedelsverket rester av bekämpningsmedel i nio fall av tio.

– Bananodlingarna skapar både sociala och ekologiska problem, säger Carlos Arguedas Mora, som arbetar med miljö- och hälsofrågor inom bananarbetarfacket SITRAP i Costa Rica. De senaste åren har de multinationella bananjättarna sålt allt fler bananplantager till lokala företagare, men behållit ensamrätten till exporten. Samtidigt har bananarbetarnas löner sänkts med 40 procent och de sociala villkoren försämrats kraftigt. Fackliga aktiviteter motarbetas.

Myndigheternas kontroll av bekämpningsmedel i Costa Rica fungerar dåligt och företagens egenkontroll, de flesta är ISO-certifierade, är i praktiken obefintlig.

– De skyddszoner som finns mot vattendrag, bostäder och skolor respekteras inte, säger Carlos.

Fiskdöd är vanlig i vattendragen. Bananföretaget Dole har nyligen dömts till ett miljöskadestånd på 115000 dollar för att ha dödat livet i vattendragen runt om plantagerna.

Även hälsan påverkas för lokalbefolkningen. Bekämpningsmedelsrester har hittats bland annat i barnens skolor och i bananarbetarnas hem.

– Sterilitet är vanlig bland bananarbetarna, liksom kroniska kontaktallergier av olika slag, säger Carlos, som själv är skadad av bekämpningsmedlet Nemagon (som användes flitigt under 1970-talet men nu är förbjudet). Betydligt fler barn än normalt föds missbildade.

Vad kan man då göra åt situationen?

– Att konsumenterna blir mer medvetna och efterfrågar bättre bananer är det enda som kan ge resultat, säger Carlos. Att välja ekologiska bananer är ett sätt, men det produceras inga ekobananer i mitt land och de arbetare jag företräder skulle ju bli arbetslösa om alla valde ekobananer. All bananproduktion måste bli bättre för hälsa och miljö!

Bananbranschen har putsat retoriken och pratar mer miljö, men i verkligheten har ingen förändring skett.

– I Europa och USA börjar det växa fram en konsumentopinion som är medveten om de sociala bristerna och miljöproblemen i bananodlingen. Jag är optimist och tror att vi tillsammans kan sätta press på producenterna.

– Vi måste också påverka detaljhandeln som i sin kostnadsjakt pressar producenterna att kapa kostnader, vilket i sin tur ger miljökonsekvenser. Konsumenterna får inte vara tysta. De måste uttrycka sin vilja att köpa schystare bananer, avslutar Carlos Arguedas Mora.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.