Stjärtmesarna är ett av vinterns mest överraskande inslag. De dyker upp från ”ingenstans”, drar i guppig flykt genom det nyss så tysta landskapet, som ett litet tåg av cirkusvagnar. De fyller det med silvriga signaler, klänger i grenspetsar, studsar som pingpong-bollar mellan trädens grenar. Så överrumplande, så osannolikt vackert. Och sedan, efter några svindlande ögonblick; borta igen. Som ett vinterns sagoväsen!

De kringstrykande flockarna består i regel av en årskull ungar, deras föräldrar samt kanske ytterligare en eller annan släkting. Under nätterna sover de tätt tillsammans, liksom uppträdda på trädens grenar. Då och då byter de plats, de yttersta flyger upp och borrar in sig i mitten. Så kan hela gruppen hålla värmen.

Stjärtmesens längd brukar anges till cirka 15 centimeter, men det mesta är i sanningens namn stjärt. Den är naturligtvis det man först lägger märke till. Men när jag betraktar fåglarna som drar genom alridån längs min bäck, inser jag att en annan detalj är lika anmärkningsvärd: näbben! Så oerhört liten, och liksom trubbig. Vad har man en sådan till, om man är insektsätare? Ja, uppenbarligen duger den till att pilla fram stelfrusna spindlar och puppor under trädens lavar.

Ovanstående är naturligtvis starka indicier på att stjärtmesen inte är någon vanlig mes av märket Parus. Den hör mycket riktigt till en egen familj. Och att den faktiskt hör till stannfåglarna, om än en smula nomadisk till sin natur, är sannerligen en bedrift.

Den är en utpräglat social småfågel och just sammanhållningen, det kollektiva perspektivet – som brukar anses så ”obiologiskt” ¬- verkar vara dess överlevnadskoncept.

Efter stränga vintrar är stjärtmesarna trots detta få, liksom kungsfåglar, gärdsmygar och kungsfiskare. Och precis som dessa modiga vintertrotsare kompenserar den hasardspelet genom att lägga stora kullar (två stycken med upp till ett dussin ungar i varje). Kullar, som i stjärtmesens fall ofta föds upp med hjälp av stödföräldrar. Man har iakttagit hela sju vuxna fåglar som matat samma kull.

Så kan vintern också överlistas.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.