Trycket från en ständigt ökande konsumtion håller på att sätta ekologin ut spel. Den fortsatta köphysterin i många industriländer, med exempelvis stora terränggående fordon istället för energisnåla småbilar, är ett av många oroande tecken. Ett nytt stort hot kommer från nya köpstarka konsumentgrupper i tredje världens snabbt växande ekonomier. Där vill man också ha de prylar som vi vant oss vid. Att dessa nyrika grupper skulle känna större globaltansvar för världens fortlevnad än vad vi gjort i västvärlden är bara fromma förhoppningar.- Mardrömmen håller på att bli verklighet, allt fler är besatta av tanken på att skaffa så många nya prylar som möjligt. Den här lusten verkar fylla tomrummet efter det som religion, familj och samhälle en gång stod för, säger Christopher Flavin på den inflytelserika amerikanska miljöorganisationen Worldwatch Institute i Washington DC.Institutets samlade expertis har återigen dammsugit all tillgänglig statistik för att sammanställa sin årliga rapport Tillståndet i världen, en miljörapport som de senaste decennierna varit tongivande i miljödebatten, översatt till 32 språk. Christopher Flavin (bilden) ser kombinationen av ökad konsumtion och fortsatt befolkningstillväxt fram till år 2050 som ett särskilt illavarslande scenario. Visserligen kommer jordens befolkning därefter att minska enligt tillgängliga prognoser. Men det hjälper inte eftersom andelen köpstarka konsumenter hela tiden ökar.Hushållens globala konsumtion har fyrdubblats sedan 1960 och uppgår nu till 20 triljoner dollar. Hälften av världens köpstarka konsumenter finns nu i Syd. Men trots att det finns fler köpstarka konsumenter i Kina och Indien än i hela Europa, konsumerar genomsnittskinesen eller indiern mindre än genomsnittsamerikanen.- Med ett tillskott på 240 miljoner nya köpstarka konsumenter enbart i Kina, ser läget onekligen bekymmersamt ut, säger Christopher Flavin. Inte mindre än 1,7 miljarder människor ökade sin konsumtion av mat och produkter till en västerländsk nivå under1990-talet. Ökningen i Kina gör att antalet köpstarka konsumenter där snart kommer att överstiga motsvarande grupper i USA.Den snabbt växande konsumtionen tär hårt på de kvarvarande naturresurserna. Användningen av färskvatten har tredubblats under de senaste 50 åren och användningen av fossila bränslen har ökat femfaldigt. Den växande fordonsparken svarar nu för närmare 30 procent av den totala energiåtgången i världen och 85 procent av oljekonsumtionen.Mer än hälften av alla jordens våtmarker har försvunnit för att ge plats åt jordbruksmark, vägar och nya samhällen. På samma sätt har skogstäcket halverats mellan 1950 och 1999. Men så har också användningen av träråvara till bränsle och papper fördubblats under samma period.USAsvarar för en tredjedel av världens papperskonsumtion med 300 kilo per person och år, medan snittet i tredje världen ligger på 18 kilo om året. I ett 20-tal länder når förbrukningen inte ens upp till ett kilo per person och år.- Visserligen har miljömedvetandet ökat påtagligt de senaste 10-15 åren. Det har lett till starkare krav på ett uthålligt utnyttjande av befintliga skogar. Men i ett globalt perspektiv är de här insatserna bara en droppe i havet, konstaterar huvudförfattarna bakom rapporten, Brian Halweil och Lisa Mastny. Konsumtion i sig är inte fel. Det finns trots allt nästan tre miljarder människor som lever på två dollar om dagen och som därför behöver höja sin konsumtionsnivå för att tillgodose behovet av mat, rent vatten och sanitära anläggningar. Problemet är att konsumtionsökningen inte sker i balans med naturen, påpekar rapportförfattarna.Det ?ekologiska fotavtrycket?, det vill säga den produktiva yta som krävs för att producera och senare absorbera det som en person förbrukar, blir allt större framgår det vidare av rapporten. Genomsnittsförbrukningen är 2,3 hektar produktivt land per person och år vilket är långt mer än vad jorden klarar, visar beräkningar som gjorts av forskare i Kalifornien. Jämförelsevis tar genomsnittsamerikanen 9,7 hektar i anspråk, jämfört med 0,47 för den afrikanske bonden.I Kina har trycket på konsumtionsvaror skapat arbetstillfällen och ett ökat inflöde av utländska investerare. Här fanns praktiskt taget inga personbilar 1980. Fem år senare hade antalet bilar stigit till 5 miljoner och nästa år väntas bilparken bestå av minst 25 miljoner fordon för privat bruk. Varje dag rullar 11 000 nya bilar ut på gatorna och prognosen för 2015 är 150 miljoner bilar. Det är 18 miljoner fler än vad som rullade påUSAs vägar 1999.Rapporten från Worldwatch Institute visar också att konsumtionsnivån fortsätter mot nya höjder i USA. Så har till exempel kylskåpens volym i privathushållen ökat med tio procent under perioden 1972-2001. Det gäller även antalet kylskåp per hushåll. Villornas storlek har också ökat med 30 procent, trots ett minskat antal medlemmar i genomsnittshushållet. USA släpper idag ut 25 procent av världens växthusgaser trots att landet bara hyser 4,5 procent av dess befolkning.Det behövs innovativa lösningar, skriver Lisa Mastny och Brian Halweil och slår bland annat ett slag för miljöskatter, producentansvar och ett ökat individuellt engagemang.- Vad som behövs är en omdefiniering av livskvalitén. Vi måste själva kontrollera konsumtionen istället för att låta den styra oss, Det krävs också en fast politisk vilja. Men förändringen måste komma nedifrån, från gräsrötterna, avslutar Christopher Flavin.

Text: David Dahmén

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.