Annons
Storskalig vattenkraft och skatteparadis

Storskalig vattenkraft och skatteparadis

Svensk klimatkompensation har i till stor del finansierat storskalig vattenkraft i Kina. Det visar Sveriges Naturs granskning av svenskfinansierade CDM-projekt.

Skribent Anders Friström, Jojje Olsson, Ylva Johnson

Om du någon gång har klimatkompenserat en flygresa, eller om företaget där du är anställd har klimatkompenserat för sina utsläpp, är det möjligt att du har varit med och stöttat utbyggnad av miljöskadlig storskalig vattenkraft i Kina. Detta är nämligen den vanligaste typen av klimatprojekt inom FN:s systemet för utsläppsrätter från utvecklingsländer som används för klimatkompensation, visar Sveriges Naturs granskning.

37 procent av all utsläppsminskning från svenska CDM-projekt mellan 2005 och 2013 kommer från vattenkraft och 74 procent av projekten finns fanns i Kina.Vattenkraft har en stor miljöpåverkan på livet i de floder som byggs ut. Den innebär ödeläggelse av stora områden som översvämmas och ger betydande utsläpp av växthusgaser från ruttnande växtdelar i dammarna. Människor i de översvämmade områdena har i vissa fall tvångsförflyttas utan att få att skälig ersättning

– Kompensationen går till det lokala jordbruksdepartementet men dessa betalningar präglas av brist på transparens och försenas i regel i flera år. I slutändan blir de bara till nya investeringar för lokala myndigheterna snarare än att tillfalla de individer som drabbas, säger Wen Bo, en av Kinas ledande miljöaktivister.

En av de största aktörerna på den internationella marknaden är det svenska bolaget Tricorona. Sveriges Naturs granskning visar att bolaget, vars koncernmoder är registrerat på skatteparadiset Kajmanöarna, under åren 2009-2012 delade ut 1,1 miljarder kronor till aktieägarna. Sedan 2012 har marknaden för klimatkompensation störtdykt men Tricorona hoppas att politikerna vid klimattoppmötet i Köpenhamn i december ska besluta om nya regler som gör branschen lönsam igen.

> Läs hela granskningen med grafik och reportage från Kina här


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Anders Friström, Jojje Olsson, Ylva Johnson
Artikeln publicerades i