• Afrika står för 2.3 procent av världens koldioxidutsläpp orsakade av energikonsumtion. Kina står för 25 procent, USA 16 och EU 12 procent.
• Det tar en tanzanier åtta år att konsumera den mängd el som en amerikan konsumerar på en månad.
• En amerikansk frysbox drar under ett år tio gånger så mycket el som en invånare i Liberia förbrukar. I nio afrikanska länder saknar mer än 80 procent av grundskolorna el.
• Fyra femtedelar av befolkningen i Afrika söder om Sahara bränner ved eller kol för sin matlagning.
• Luftföroreningar från mattillagning med ved eller kol dödar 600 000 afrikaner varje år, de flesta barn.

Viktiga savanner

DE TROPISKA REGNSKOGARNA har länge ansetts ta upp det mesta av människans koldioxidutsläpp. Ny forskning från Lunds universitet visar att även de betydligt regnfattigare savannerna och stäpperna har stor betydelse för kolets globala kretslopp och därmed också för jordens klimat. De torra, grästäckta naturområdena, som täcker stora delar av Centralasien, men även förekommer i bland annat Afrika, Argentina och Australien, har visat sig spela stor roll för koldioxidhaltens årstidsvariationer. Savannerna har hittills tagit upp ungefär en tredjedel av människans totala koldioxidutsläpp.

Våren kommer allt tidigare

Hasseln blommar i dag mer än en månad tidigare på våren än vad som var normalt för 100 år sedan, medan björkarnas lövsprickning vid tiden för valborg flyttat 70–80 mil norrut. Det är Sveriges lantbruksuniversitet och Botaniska föreningen som dragit igång Vårkollen, ett projekt där forskare analyserar vårtecken som rapporteras in av frivilliga landet runt. Allmänheten förväntas höra av sig på våren och berätta om när trädens löv spricker ut och hägg, sälg, tussilago, vitsippor med mera börjar blomma.

100 000

nya jobb i Sverige och kraftigt sänkta koldioxidutsläpp. Det är de positiva effekterna som skulle kunna bli följden av en mer cirkulär ekonomi med mer återvinning och mer förnybar energi. Slutsatserna finns i en ny studie från tankesmedjan Romklubben. Studien bygger på en simulering av den svenska ekonomin med 25 procent högre energi- och materialeffektivitet och 25 procent mer förnybar energi.

Vargspårning på prestigelista

Vargspårning i Dalarna finns med på årets lista över 50 Tour of a Lifetime som ges ut av National Geographic Traveler. På listan samsas vargspårning med resor längs sidenvägen i Asien, vandringar i Serengetis nationalpark i Tanzania och inkahögtider utanför Cusco i Peru. Den svenska arrangören som fått utmärkelsen heter Wild Sweden.

Det surrar i staden

De danska honungsbina dör med alarmerande hastighet. Var tredje tugga vi tar är direkt eller indirekt beroende av dessa flygande pollinerare. Bidöden är därför ett problem av stora mått: inga bin, ingen skörd – ingen skörd, ingen mat.

Den annalkande katastrofen har gett upphov till en rad alternativa metoder för att bevara världens bin. Ett sådant biprojekt drivs av föreningen Bybi, som bildades 2010 i Köpenhamn, och går ut på att föra in naturen i storstaden. Liknande initiativ finns i Paris, London, New York och Chicago.

I dag har danska Bybi över 15 miljoner bin i 20 bikupor utplacerade över hela Köpenhamn. Bina producerar drygt fyra ton honung per år och förra året placerades 120 000 bin på Rådhusets tak för att öka honungsproduktionen och samtidigt pollinera blommorna på Tivoli, i Glyptoteksparken och i Rådhusets blomplanteringar.

Honungen skördas och säljs av hemlösa och arbetslösa runt om i Köpenhamn, bland annat på Tivoli, Den Blå Planet, Köpenhamns museum och Kastrup flygplats.

Bada naturligt i London

Londonborna kan numera bada i en stor naturligt filtrerad sötvattensbassäng vid King’s Cross. I Storbritanniens första allmänna konstgjorda sötattenbassäng filtreras vatten naturligt av sandbäddar, gräs och vattenväxter. 

– Vi inspirerades av platser i staden där naturen har återtagit sin plats. Små fickor av lokala ekosystem som kompenserar för den urbana utvecklingen, säger Eva Planens på brittiska arkitektbyrån Ooze som ligger bakom projektet.

Poolen har en maxkapacitet på 163 badgäster per dag och kommer bara att vara öppen för bad i två år – därefter går tillståndet ut. Eva Planens utesluter dock inte att det i framtiden blir fler naturligt filtrerade pooler i London. Och kanske på andra ställen i världen. Kanske i Stockholm?

Stadens fåglar

Det är skönt att lyssna på fågelsång, särskilt om du hör den i staden. En studie från Göteborgs universitet visar att stadsmiljöer med fågelljud upplevs som mer positiva och avstressande, oavsett vilka arter som sjunger. Även gråsparvstjatter upplevs som positivt, men det ljud som rankas högst är en kombination av sång från lövsångare, bofink, blåmes, rödhake, talgoxe och koltrast. Bättre förutsättningar för att fåglar ska trivas i städer kan alltså öka människans välbefinnande.

”Norge är ett av världens rikaste länder – det handlar bara om girighet och det är en jävla skam”

Karl Ove Knausgård till The Guardian om att Norge öppnar upp skyddade områden för gas- och oljeexploatering.

Dold kostnadför fossilt

De dolda kostnaderna för fossila bränslen kommer i år att uppgå till ofattbara 45 biljoner (45 följt av tolv nollor) kronor, uppskattar Internationella valutafonden (IMF). Det motsvarar drygt sex procent av den totala globala bruttonationalprodukten. De dolda kostnaderna utgörs av ökad belastningen på sjukvårdssystem och ökad miljöförstöring. Därför, anser IMF, kan kostnaden ses som ett slags subvention av fossila bränslen. IMF anser att de här kostnaderna bör inkluderas i bränsle-priserna för att på så sätt begränsa de skadliga effekterna. 

Smarta elefanter

Det sägs att elefanter har gott minne. De verkar dessutom kunna göra smarta vägval. Det visar i vilket fall en ny avhandling från Stockholms universitet om hur elefanter rör sig och utnyttjar olika naturresurser. Elefanternas rörelsemönster studerades med GPS-märkning i ett tidigare outforskat område i västra Tanzania. Det visade sig att elefanterna rör sig mer fritt i närheten av de vägar som parkvakterna använder och undviker områden där risken för tjuvskytte är stor. Studien visar också att elefanterna göra mycket kloka val när det gäller föda. De äter exempelvis jord från vissa termitstackar för att få i sig mineraler och salt som saknas i de växter de äter.