Fördelar med LED-lampor

Marknaden saluför LED-lampor med argument att de är så miljövänliga. Är de verkligen det? Det verkar som om många armaturer måste kasseras när ledlampan tar slut. Om det är så, hur kan de då vara miljövänliga?

Elisabeth Carlsson

LED är en produkt under utveckling och det finns både för- och nackdelar. Det är generellt sett inte bra om man måste slänga hela armaturen för att själva LED-lampan inte fungerar längre. Ett annat problem är att färgåtergivningen inte är så bra ännu och att de ger ett riktat ljus. En av fördelarna är att LED-lampor drar väldigt lite energi. En lampa på 2,5 watt motsvarar cirka 40 watt om man jämför med en vanlig glödlampa. De innehåller inte bly och kvicksilver. De har ofta lång livslängd. Använder man LED som vardagsbelysning i hemmet räknar man med en brinntid på 20 000–30 000 timmar (en vanlig glödlampa lyser i 1 000–2 000 timmar).

EE

Svårt att föda

Jag har varit med när ston har fölat. De långa benen ställer ofta till det och man måste hjälpa till. Händer det att älgkor drabbas av liknande problem när kalvar föds?

Bengt Johansson, Björklinge

Olof Liberg, professor i viltbiologi och tillika veterinär, svarar att varken älgar eller andra vilda djur annat än i mycket sällsynta fall råkar ut för problem i samband med födseln. Hästar, hundar och andra tamdjur får däremot ofta problem och kräver förlossningshjälp. Det beror på att deras kroppsbyggnad grundligt förändrats genom avel. Värst är det för korna. Så här skriver Olof: ”Har legat många nätter i min ungdom, när jag extraknäckte som veterinär för att finansiera mina forskarstudier, med armarna inne i kalvande kor som haft foster med ben och huvud kors och tvärs och huller om buller och försökt rätta till vad husdjursaveln ställt till med”. Hos oss människor är ju födandet också förknippat med stora problem – men det är en helt annan historia …

SU

Askarnas undergång?

Har under de senaste åren sett askar i närheten av min bostad, både stora och halvstora, som haft allt glesare bladkronor på sommaren, och jag har misstänkt askskottsjukan. Nu är träden totalt avlövade och då har de ett annat, underligt utseende – fulla av ”tussar”. Detta är inga bladlusbon som beskrevs i SN 5/08 eller döda skott, utan regelrätta knippen av frökapslar. Är det trädens desperata frösättning inför hotet från en angripande svampsjukdom? Det är sorgligt om askarna går undergång till mötes.

Laila Berg, Skultuna

Det är sant att asken är kraftigt angripen av askskottsjukan. Dock tycks vissa askar vara resistenta, vilket betyder att arten inte kommer att dö ut utan så småningom repa sig och återta förlorad mark. En fin illustration av hur viktigt det är med stor genetisk variation i alla bestånd av växter och djur! Askskottsjukan vållas av en svamp som heter Calara fraxinea och vars sporer troligtvis sprids med vinden. Askens frukter sitter normalt kvar på träden vintern igenom. Fruktsättningen varierar kraftigt hos ask. Om de satte extra mycket frukt 2008, orsakades det troligtvis av gynnsamt vårväder, inte av hotet från askskottsjukan.

SU

Kravmärket försvinner

Jag tycker att Kravmärket försvinner mer och mer eller blir svårare att hitta på förpackningen. På mjölken hittar man ett litet märke på ena sidan och på Scans kött har det helt försvunnit. Varför?

Caroline, Göteborg

Det är väldigt tråkigt att Kravmärket inte är med på förpackningen eller syns dåligt. Krav har inga regler om att deras märke måste vara med på produkten, men funderar på att ändra reglerna. Speciellt när det gäller kött kan det vara viktigt att veta om det är Kravmärkt eller EU-ekologiskt eftersom skillnaderna där är ganska stora. I en Kravmärkt köttprodukt ställs krav på att djuren får Kravmärkt foder och på hur slakten och transporterna går till. Man tar mer hänsyn till djurs naturliga beteenden, grisar ska få böka, beta och ta gyttjebad. Scan menar att de har förenklat när de kallar både EU-ekologiskt och Kravmärkt för Scan Ekologiskt. Nackdelen är att man som konsument inte vet vad man köper.

EE

Lusfluga i pälsen

När jag går i skogen med mina hundar stöter jag dagligen på denna insekt, som jag nu i höst sett mycket ofta, men som jag inte kan erinra mig att jag någonsin sett tidigare. Jag har bifogat bild på den, krypande i min hunds päls. Kan ni hjälpa mig med vad det är? Varför är det så många av dem?

Eva Malmport, Bräkne-Hoby

Det är en lusfluga som kryper omkring på din hund, en individ av någon av ett tiotal arter som finns i vårt land. Alla lusflugor lever som parasiter på varmblodiga djur. Vissa arter har vingar och kan därigenom flyga från djur till djur, men en del av dem kastar av sig vingarna när de hittat ett lämpligt värddjur – för varför släpa på utrustning som blivit överflödig? De svenska arterna finns på vilda och tama klöv- och hovdjur samt på fåglar. På din hund var lusflugorna bara på tillfälligt besök, och skulle du hitta en på dig själv, så rör det sig bara om en fransysk visit, för ditt blod faller inte en lusfluga i smaken!

SU

Ljushungriga kråkor

Kråkorna på kyrkogården här har specialiserat sig på att öppna gravlyktor och plocka ut gravljusen, vars innehåll de sätter i sig. Osäker på om dieten är bra för dem vågar jag inte sätta ut fler ljus. Vad innehåller de egentligen för kemiska ämnen och är de skadliga för kråkor, och miljön i allmänhet?

Tove M

De gravljus som säljs i butikerna är oljeljus. Ljusmassan är gjord av vegetabilisk olja, ofta palmolja, och brinner längre än stearin. De tillverkas i huvudsak i Holland, Tyskland, Ungern och Kina. Palmolja utvinns från frukterna av oljepalmen. Regn¬skog avverkas för att skapa oljepalms¬plantager vilket i slutändan innebär att när vi använder produkter som innehåller palmolja så bidrar vi till att några av världens artrikaste områden försvinner.

II

Vidskeplig humbug

Naturskyddsföreningen förordar i en drive att man skall välja ekologiskt odlade viner. Det är gott och väl. Men när man i ett smaktest i Sveriges Natur 5/08 lovprisar ett vin för 589 kronor flaskan och antyder att den höga kvaliteten kan kopplas till att vinet härstammar från biodynamisk vinodling – ”… är det svårt att inte fundera över om det kanske ändå ligger något i dessa tankar” – då tar man sig för pannan.

Enligt Nationalencyklopedin sätter man inom biodynamiken särskild tilltro till bland annat ”kosmiska inflytanden”, man bereder preparat av kogödsel som legat i kohorn nedgrävda under vintern och kiselpreparat som legat i kohorn nedgrävda under sommaren. Preparaten rörs ut med vatten och sprids.

Ska Naturskyddsföreningen, som jag annars uppfattar som seriös och som normalt grundar sina åsikter på vetenskap och forskning, lämna öppet för trollkonster och vidskeplig humbug av karaktären homeopati i sin argumentation?

Jonas Häggström, Borås

Att Sveriges Natur beskriver att vissa vinodlare börjat odla biodynamiskt och lyckas sälja sina produkter betyder inte att Naturskyddsföreningen förespråkar metoden. Jag känner mig själv stå nära insändarskribentens ordval om biodynamiken, men jag kan mycket väl dricka ett biodynamiskt odlat vin, då det är odlat utan bekämpningsmedel och konstgödsel.

Carl-Axel Fall, cheferdaktör

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.