SIDA UPPMANAR svenska pensionsfonder att investera i afrikansk elkraftsproduktion. Satsningen är en del i Sveriges bidrag till Power Africa, Barack Obamas storskaliga försök att förse Afrika med ren energi, där Sverige har förbundit sig att bidra med investeringar till ett värde av åtta miljarder kronor.

Projektet marknadsförs som en satsning på grön el. Men Sveriges Naturs granskning visar att projektet samtidigt kan uppmuntra storskaliga investeringar i fossila bränslen som kol, olja och naturgas.

Några restriktioner kring fossila bränslen finns nämligen inte i den modell som Sida har tagit fram tillsammans med Tredje AP-fonden, SPP, Folksam och Storebrand.

– Vi har hjälpt till att ta fram modellen, men någon makt över vilka projektportföljer som erbjuds eller vad olika fonder eller bolag väljer att investera i har vi inte, säger Roger Garman, rådgivare på Sida.

Tanken är att kapitalförvaltare genom aktier och obligationer i investmentbolag ska kunna köpa in sig i de stora utvecklingsbankernas lån till privata företag. Även fonden Afrika 50 har nämnts som en möjlig samarbetspartner.

Samtliga institutioner är tunga spelare inom fossil energi. Dessutom är insynen i vissa fall minimal.

Afrikanska utvecklingsbanken lägger i dag 57 procent av sina energiinvesteringar på fossila energikällor. Banken har på senare år kraftigt ökat sin utlåning till privata företag. Men vart pengarna går är svårt att veta eftersom de inte redovisas på bankens hemsida eller i årsredovisningen. Merparten av lånen förmedlas via andra banker och omfattas därför av affärssekretess.

+ Afrika 50 är en nystartad fond knuten till Afrikanska utvecklingsbanken. Fonden ska enligt uppdraget finansiera de afrikanska ledarnas egen plan för infrastruktur som rymmer stora satsningar på olja, naturgas och storskalig vattenkraft. Det högst prioriterade energiprojektet i planen är Mphanda Nkuwa i Mocambique, en damm som flera miljöorganisationer anser skulle innebära en ekologisk katastrof nedströms i Zambezifloden och i dess biologiskt viktiga delta.

Någon insyn i Afrika 50 finns inte eftersom fonden är ett privat bolag. Afrika5 0 ska inte heller ska följa bankens upphandlingsregler och har en hemlig styrpolicy för miljöfrågor och mänskliga rättigheter.

+ Världsbanken investerar genom sin underavdelning IFC tungt i fossil energi. IFC har på senare år beviljat stora lån till företag som vill prospektera efter ny olja.

Sida tror att den första transaktionen enligt den nya modellen kan genomföras före sommaren.

Men myndigheten kan inte garantera att de storskaliga investeringar som planeras kan kontrolleras mot de övergripande biståndspolitiska målen om att bekämpa fattigdom, öka demokratin, värna mänskliga rättigheter, förbättra miljön och motverka korruption.

– Vi kan inte garantera någonting, vi kan bara försöka påverka utvecklingsbankerna i rätt riktning. Men om Sida medverkar kommer vårt regelverk att gälla, säger Roger Garman.

En annan fråga är vilka som får ta del av den nya energin. I USA har Power Africa kritiserats för att i första hand tillföra ström till befintliga nät. Det gynnar industrin och städernas medelklass men förändrar inte situationen för de 70 procent afrikaner som lever bortanför elnätet.

Ytterligare en fråga som hänger i luften är hur lånen ska kunna betalas tillbaka. Majoriteten av de privata lånen i Afrikanska utvecklingsbanken har tagits upp efter 2009 och löper fortfarande utan amorteringar. Enligt vad Sveriges Natur erfar finns inom banken en oro för vad som ska hända när det är dags att börja amortera. Redan i dag uppgår bankens utgående fordringar till 340 miljoner kronor på privatsidan. Risken finns att de nya energiinvesteringarna bygger på hårt skuldsatta länders skuldbörda.

Hur gick det till när Sida parade ihop svenska pensionsfonder med Afrikanska utvecklingsbanken? Läs hela historien här.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.