TEkNIKEN BJUDER PÅ UNDERBARA möjligheter att minska människans miljöpåverkan. Klimatförändringen kan bromsas med ny energieffektiv teknik

i bilar, vitvaror och uppvärmningssystem. Farliga kemikalier kan bytas till mindre farliga, inte minst om konsumenter väljer miljömärkt och de offentliga upphandlarna ställer tuffa krav.

Men det räcker inte. Vi kan inte fortsätta med samma konsumtionsmönster som i dag utan att påverka miljön och hälsan mer än vad de tål. Samtidigt som vi förändrar vår konsumtion från mer till mindre miljöskadlig teknik, måste vi också minska konsumtionen av sådant som skadar miljön. I vissa fall kan detta påverka människors vardag, men det är inte nödvändigt. Det är en viktig insikt eftersom behovet av förändrad livsstil ibland förs fram som ett hinder mot omställningen till hållbar utveckling.

Mer återanvändning skulle knappast försvåra vår vardag. Men en politik mot mer återvinning kräver tydligare signaler. I dag används avfall orimligt ineffektivt, omättliga förbränningsugnar växer fram landet runt, alltmedan regeringen förhalar en angelägen skatt på förbränning.

Hur den el som driver apparater och ger oss värme har genererats påverkar heller inte någons bekvämlighet. Även här är det därför lätt att införa åtgärder som ökar välfärden med en mer effektiv ekonomi och bättre miljö. Regeringen bör därför inte investera i kortsiktig kärnkraft utan i stället satsa på effektivisering, energi från vind och biobränslen, samt utbyggd fjärrvärme, så att priserna sänks på förnybar el. Vi har en gång ställt om värmesektorn från oljan. Det har gynnat Sverige, andra länder kippar nu efter andan då de på allvar hamnat i oljebristens strupgrepp. Vi har allt att vinna på en ny sådan resa.

Något som däremot spelar en stor roll i vår vardag är maten. Att äta mindre kött från spannmålsuppfödda grisar och kossor innebär nästan alltid en miljöfördel, medan djur som betar gräs är bra för framtiden. Här borde resurser till utvecklingen av landsbygden styras om, från ett intensivt jordbruk till sådan produktion som gynnar naturen och människan. Sänkt moms på ekologiska och rättvisemärkta produkter i utbyte mot höjd på övriga livsmedel vore ett bra grepp. Vi efterlyser också insatser från handeln och jordbruket för att marknadsföra ekomaten.

Trafiken är också en livsstilsfråga som kan förändra vardagen. Nära hälften av våra totala koldioxidutsläpp kommer från transporterna. Även om vi förbättrar tekniken måste bil och flygresor oftare ersättas med buss, tåg och cykel. Samhället bör underlätta sådana förändringar. Och varför skulle inte arbetsgivare kunna köpa busskort åt sina anställda?

DET GÅR A TT STÄLLA OM till hållbara transporter. Det går att öka tillgängligheten och komforten och det kan också ge lägre priser. Att Sverige här skulle kunna gå före och också skapa intressanta produkter är ingen övermaga ambition. Tyvärr kan vi inte skönja några framtidsvisioner på detta område. I stället visar regeringen en illavarslande låt-gåmentalitet, exempelvis när det gäller att släppa fram stormarknader i snart sagt varje motorvägsknutpunkt. Ett sådant bilsamhälle blir i förlängningen mer mardröm än paradis.

Det gröna folkhemmet finns främst på pappret och den borgerliga oppositionen har inte ens en ritning. I alla fall har vi ännu inte sett någon. Förhoppningsvis tar alla partier miljöfrågan på mer allvar inför nästa val än förra gången. Då rankade väljarna miljöfrågorna högre än riksdagskandidaterna. Svenskarna vill mer omställning än vad politikerna tror.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.