Så enkelt kan den beskrivas, själva kärnan i Svenska Naturskyddsföreningens jordbrukskampanj, en kraftsamling som just i dagarna gjort avstamp för åtminstone femton intensiva månader av utspel och aktiviteter runt om i landet. Ulrika Erksell är spindeln i nätet. I spetsen för en grupp medarbetare på föreningens kansli i Stockholm leder hon kampanjen.

Vad handlar kampanjen om?

Igenväxningen av odlingslandskapet och hoten mot dess blommor och fåglar är en av tre frågor i fokus för kampanjen. Men vi kommer också att uppmärksamma hoten mot den odlade mångfalden: de försvinnande sorterna av gamla kulturväxter och husdjursraser, väl beprövade och anpassade till lokala förhållanden. Den tredje frågan rör den nya gentekniken: genmodifierade organismer (GMO) i jordbruket och GMO-mat i butikshyllorna.

Varför just en jordbrukskampanj?

Att vi kraftsamlar kring jordbruket är inte så konstigt. Det handlar om maten och om landskapet vi bor i. Och det som håller på att hända med odlingslandskapet är det allvarligaste hotet mot den biologiska mångfalden i Sverige.

När går startskottet för kampanjen?

Avstampet sker på riksstämman nu i juni. Den första landsomfattande händelsen blir Ängens Dag den 5 augusti. Då hoppas vi att det ska bli folkfester med slåttergillen, folkmusik och picknick i åtminstone 150 ängar runt om i landet.

Och vad händer mer?

Mycket! Nästa stora aktivitet är Miljövänliga Veckan, första veckan i oktober. Då handlar det om genteknik. Vi kommer att finnas i butiker runt om i landet, ställa frågor och sprida kunskap. Genmodifierade livsmedel är ju något som kommit utan att vi konsumenter tillfrågats. Vi vill att människor ska informera sig och ta ställning.

Vem ska göra jobbet?

Som alltid i SNF bygger det mesta på ideellt arbete i våra lokalavdelningar, kretsarna, och länsförbunden. Nästa sommar hoppas vi till exempel att många av våra kretsar ska ordna studiebesök och utflykter för att sprida kunskap om vad som håller på att hända med odlingslandskapet. Vi tror att många hembygdsföreningar och lokala LRF-avdelningar kommer att vara med om de här aktiviteterna.

Och i augusti nästa år är det Ängens Dag igen.

Det finns en internationell dimension av kampanjen också. Vi samarbetar med miljöorganisationer i tredje världen för att stoppa rätten till patent på liv. Multinationella företag ska inte kunna skaffa sig äganderätt över till exempel kunskap om medicinalväxter som finns hos ursprungsbefolkningar runt om i världen.

Satsa på lokal produktion

– Det är inte självklart att det är vettigt och rationellt att handla med livsmedel kors och tvärs över jordklotet, säger Gun Rudquist.

Gun är agronom och ansvarig för jordbruksfrågor på SNFs kansli.

Att främja lokal produktion och lokala försörjningssystem är en av många vägar mot ett mer uthålligt jordbruk, menar Gun. Samtidigt understryker hon att SNF inte förespråkar protektionism. Det har självklart sina poänger att varje land och region producerar det man har förutsättningar för.

– Om man nu ska köpa tomater mitt i vintern är det bättre från energisynpukt att köpa spanska tomater än svenska, säger Gun. De spanska har vuxit på friland, medan de svenska odlats i uppvärmda växthus …

Ni pratar om jordbrukets systemfel och man får en bild av ett enormt komplex som gått i baklås. Var ska förändringen mot ett hållbart jordbruk börja?

En mycket viktig sak är att åstadkomma balans mellan djurhållning och växtodling. Det gäller att se till att det finns lagom mycket djur i förhållande till åkerarealen. Då kommer man bort från problemet med överskott på gödsel i djurtäta bygder och beroendet av konstgödsel på spannmålsgårdarna.

Man måste inte skapa balans på varje enskild gård, utan i ett regionalt perspektiv.

Är ekologiskt jordbruk lösningen?

Vi kommer en bra bit på väg genom att ställa om till ekologiskt jordbruk, men det löser inte alla problem. I ekologisk odling finns den där grundläggande balansen mellan djurhållning och växtodling. Men även det ekologiska jordbruket är beroende av mycket hjälpenergi – dieselolja till traktorer och maskiner. Och problemet med det brutna kretsloppet av fosfor kvarstår. Fosfor lämnar jordbruksmarken med produkterna och hamnar via maten vi äter i slammet från reningsverken. Och slammet är i dag uppblandat med så mycket okända och skadliga ämnen från våra avlopp att det inte bör spridas på åkrarna igen …

Är EUs jordbrukspolitik ett hinder för de förändringar som behövs?

Man kan tycka vad man vill om EUs jordbrukspolitik, men nu är vi där och måste försöka göra det bästa möjliga inom den ramen. På kort sikt är det en nyckelfråga hur EU-subventionerna till jordbruket används.

Och en sak är säker – det har aldrig funnits så mycket pengar till miljöåtgärder i jordbruket som nu.

Och SNF vill att det ska bli ännu mer?

För närvarande går 90 procent av EU-pengarna till inkomststöd och bara 10 procent till miljö- och landsbygdsutveckling. På lång sikt måste subventionerna minska, men på kort sikt är det rimligt att föra över en större del till miljöåtgärder. Vi har föreslagit att ytterligare 140 miljoner per år ska satsas på att bevara de värdefullaste naturbetesmarkerna.

Vi har också föreslagit att Sverige ska införa miljövillkor på areal- och djurbidragen. Man kan till exempel sätta gränser för hur mycket konstgödsel och bekämpningsmedel varje gård får använda. Det har regeringen hittills avvisat med motivering att man vill ha bort bidragen helt och hållet.

Hur lång väg har vi kvar till ett uthålligt jordbruk?

Det tog ju femtio år att slå sönder det gamla systemet. Kanske tar det lika lång tid att bygga upp ett nytt jordbruk utan dagens systemfel.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.