– Jag är skakig och upprymd. Det är fantastiskt, säger en överlycklig Elisabeth Nilsson.

Hon har lett en bred räddningsaktion, och just fått ett samtal från Eons informationschef. Han ville berätta innan pressmeddelandet går ut. Kraftföretaget tar tillbaka sin ansökan.

2008 gick Eon ut med planer för Rundbackens vattenkraftverk. Ån är redan åderlåten, men Eon ville samla allt vatten i ett fyra kilometer långt plaströr.

– Ett stort kraftbolag vill torrlägga en liten å i skogen, hur kan någon ens komma på idén, säger Elisabeth Nilsson.

ELISABETH, Berry, Stig, Bengt-Göran och de andra i kretsen tog upp kampen. Mobilisering av förenings­livet. Tusentals telefonsamtal. Kretsens energi satte saker i rullning. Kommunen, länsstyrelsen, Kammarkollegiet, Riksantikvarieämbetet, många avrådde från utbyggnaden.

– Vi förespråkade att de skulle nöja sig med att sätta in moderna turbiner, säger Elisabeth.

Men Eon ville dessutom ta allt vatten från ån – för att få ut sex extra gigawattimmar.

– Två vindkraftverk som ger tre gånger så mycket energi kostar lika mycket. Huvudlöst att mörda en å för så lite ström, säger Elisabeth.

Hon tycker att kraftföretaget nedvärderat ån, rentav beskrivit den som livlös. Fiskeriverket har konstaterat en fin bottenfauna med flera fiskarter, öringen är bara en. Bofast utter är dokumenterad. Dessutom finns strömstare och forsärla.

TIDVIS HAR de juridiska turerna krävt all tankeverksamhet. Mark- och miljödomstolen avslog först utbyggnaden. Eon överklagade till Mark- och miljööverdomstolen, som sa ja och gav föregående instans i uppgift att fastställa villkor. Kretsen överklagade men Högsta domstolen tog inte upp fallet.

Så kommer genombrottet. Miljödomstolen bestämmer i maj att låta EU-domstolen tolka om utbyggnaden är förenlig med eus vattendirektiv. Uttolkningen skulle bli prejudicerande. Några dagar senare drar Eon tillbaka sin ansökan.

Christer Borg, ordförande för Älvräddarna och med i Naturskyddsföreningens styrelse, har också engagerat sig i fallet. Krävs det alltid så här mycket mobilisering?

– Ja, det räcker sällan att alla är emot. Kraftbolagen har fått vägen snitslad av domstolarna.

CHRISTER SÄGER att Rundbacken är ett typiskt svenskt litet vattenkraftverk, ett som gör stor skada. 90 procent av verken står för tio procent av vattenkraftproduktionen. De flesta har effekt som en bilmotor men tar ihjäl allt som försöker ta sig förbi. Forsarna, det mest livgivande, utplånas.

Naturskyddsföreningen driver på för att samtliga tillstånd ska omprövas för fortsatt drift. I dag vilar de på uråldriga vattenlagen från 1918.

Och Timråkretsen kan fira en räddad å.

Bina behöver bostäder

VILDA BIN – eller solitärbin – lever och bor för sig själva. Har du hört talas om bi-döden? Den drabbar även de vilda bina – som dessutom får allt svårare att hitta bra boplatser.

Att fixa bostäder till vildbin är alltså alltid rätt. Det var också en vanlig aktivitet när föreningen körde Naturvänliga veckan över hela landet i början av maj. Till exempel Naturskyddsföreningen i Mora.

– Bin ligger i tiden, och de flesta som kom hade bra koll på bidöden, säger Sonja Viklund.

Deltagarna fick bygga olika slags bon och ta med hem.

– Borra hål i olika storlekar och djup i ett vedträ. Sätt det på ett soligt, regnskyddat ställe. Eller surra ihop bitar av vass eller bambu. Det ska finnas en led på biten – bina vill bara ha en öppning i den ena änden.

Hjälper du trädgårdens vildbin blir de på sikt många fler. De är duktiga pollinatörer och du får mer bär och frukt.

– Det är enkelt och materialet gratis, avslutar Sonja Viklund.

Det finns en massa tips i föreningens handbok Bygga Bo och i Materialskafferiet på www.naturkontakt.se. Det enda som är viktigt är att börja – gärna på en gång. Resten sköter bina.

Buskmusens hemligheter

Den lilla buskmusen är en hemlig krabat. Nu vill människorna veta mer.

Faunaväkteriet och Naturskyddsföreningen uppmanar alla att skicka in spybollar från ugglor till Artdatabanken. Där kan experter leta fram rester av bytesdjur, och särskilt intressanta är rester av buskmusen. Insamlingen pågår från maj till september, och gäller alla spybollar från hela landet. Mer info: www.slu.se/faunavaktarna

Aktuellt på gruvfronten

Allt fler områden hotas av gruvdrift. Fossilgas i Skåne, uran i fjällen, kalk och olja på Gotland och gruvor i Bergslagen drar till sig exploatörer. Parallellt har det växt fram lokala grupper som försvarar andra värden än de ekonomiska.

Energin från Fältbiologernas ockupation av Ojnareskogen i höstas sammanförde grupperna. En budkavle skickades runt och en stor manifestation hölls i Stockholm. Länsförbunden i Naturskyddsföreningen stöttar varandra i det juridiska arbetet.

Nätverket nej till Uranbrytning – aktivt i föreningen sedan 1995 – har mycket kunskap och erbjuder föredrag i ett aktuellt projekt.

Grunden fortsätter att vara de lokala grupperna som organiserar sig runt varje specifikt fall. Du som vill engagera dig är ytterst välkommen – lokal anknytning krävs inte.

TRE TYCKER OM: Varför nätverk?

3500 medlemmar är anmälda till de fem nätverken för hav, jordbruk, kemikalier, klimat och skog. Vad hittar de där?

1. Florian Reitmann, Klimatnätverket, Solna:

– Vi diskuterar både politisk påverkan och den personliga omställningen. Du får mycket kunskap, och blir mer professionell i frågorna. Nätverket ger ett större sammanhang, samtidigt som du kommer i kontakt med likasinnade i närheten.

2. Margareta Wikström, Skogsnätverket, Rättvik:

– Läget i skogen är akut, många är oroliga och vill göra något. Nätverket sammanför vapendragare i närheten, så att vi kan rycka ut när skogen hotas. Vi lär oss av de som kan mycket och kan därför jobba djupare och påverka mer.

3. Roger Larsson, Kemikalienätverket, Luleå:

– Möjligheten att fokusera på en sak och få tips, material och info. Det roligaste var när vi stoppade miljögiftet triclosan i tandkräm. Vi ses inte så ofta, men i år har vi regionala träffar, och så har vi en stor och vital grupp ­på Facebook.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.