Träd som liknar oss
KULTUR * Träd pratar, ammar sina barn och håller urgamla stubbar vid liv. Peter Wohllebens bok ger en ny syn på skog.
TYSKE SKOGSVAKTAREN och biologen Peter Wohllebens bok Trädens hemliga liv blev en oväntad succé i hemlandet (förväntade 3000 exemplar är nu uppe i en halv miljon) och finns nu på svenska.
Det han skriver om är egentligen inte så hemligt, utan baserat på forskning och egen erfarenhet. Det nya ligger i engagemanget och sättet att beskriva trädens sociala liv. De liknar mer djur, till och med människor, fast är mycket långsammare. Ett träds barndom kan vara flera hundra år.
— Jag förklarar i termer som folk förstår och kan identifiera sig med. Till exempel att moderträden ammar sina barn. De vet vilka plantor som är deras egna och kan till och med ha favoriter bland dem…
Boken börjar med att han skrapar mossan av det han tror är några gamla stenar. Det visar sig vara en stubbe efter ett träd hugget 400 år tidigare. Under barken finns ett grönt skikt. Trädet lever!
Förklaringen finns i det underjordiska nätverket via rötter och svampmycel: trädgrannarna pumpar över klorofyllen den gamle inte själv kan producera längre. En sorts socialbidrag.
— Man frågar sig varför, men kanske behöver det inte finnas en orsak. I vårt samhälle stöder vi flyktingar och gamla människor utan kompensation.
En forskare han pratat med tror att det kan vara så att gamla individer bidrar med minnen och kunskaper långt efter att de kan fortplanta sig. För även om mycket återstår att förstå finns bevis för minnesfunktioner, räkneförmåga och sinnen som liknar syn, hörsel, smak. Träden har elektriska och kemiska ”språk” och kan till exempel varna varandra för insektsangrepp och bete.
Wohllebens egen resa förde honom bort från skogsbruk med stora maskiner och plantering till ett skonsamt där skogen fyller olika funktioner och får växa långsamt. Lönsamheten har ändå ökat.
— Mer hänsyn behöver inte vara mot skogsägares intressen. Men kalhyggen är det värsta man kan göra, då är det inte längre skog.
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.