Den första juli invigs Sveriges första trådbusslinje sedan 1964. Bussarna ska gå mellan Landskrona centrum och stadens järnvägsstation, en tre kilometer lång sträcka.

Att som trådbussen köra på el ger många fördelar. Lokalmiljön är den första vinnaren genom mindre buller och avgaser. En trådbuss tillgodogör sig cirka 80 procent av den tillförda energin, som dessutom kan produceras miljövänligt.

En dieselbuss tillgodogör sig cirka 30 procent. Förutom bränslet har den också med sig över hundra liter giftiga vätskor som byts med vissa intervall.

Även elfordon innehåller miljöfarliga komponenter. Men miljöriskerna är långt mindre än för bränslefordon.

Främsta argumentet mot trådbussar på 1960-talet, var att de stod i vägen för den framväxande bilismen. Systemet från 1930-talet hade en del svagheter, främst att bussarna var helt beroende av luftledningarna. Dagens bussar har reservkraft för att ta sig förbi hinder eller regelmässigt gå några kilometer utan luftledning.

– Landskrona satsar på en dyr buss men en billig spårvagn. Spårväg på den aktuella sträckan skulle kostat tio gånger mer, säger PG Andersson, konsult som tagit fram underlag för projektet.

Staten, regionen och kommunen satsar sammanlagt 37 miljoner kronor på projektet.

Det gamla systemet tycks ha dragit ett löjets skimmer över trådbussen och hos vissa trafikansvariga kan man spåra en annan ovilja än den sakligt ekonomiska. Inte alla vet hur en trådbuss fungerar.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.