I september invigdes Sveriges första marina nationalpark, Kosterhavet. Den omfattar Kosterfjorden och vattnen runt Kosteröarna. Det stora skyddsvärdet finns under ytan, nere i Kosterrännan, vars salta och djupa vatten står i förbindelse med Atlantens djupområden och gör vattnen till de mest artrika i landet. Här finns marina arter som Kosterpiprensaren, armfotingar och läderkorallen som kallas ”död mans hand”.

Naturskyddsföreningen föreslog ett marint reservat runt Koster redan 1989. Nationalparken har tillkommit efter ett omfattande rådslag med kosterbor och fiskare i området. Ett lokalt motstånd mot parkplanerna har vänts i engagemang och delaktighet. Parken förvaltas nu av lokala krafter inom Kosterstiftelsen. Ett samverkansorgan, Kosternämnden, har bildats mellan lokalbefolkningen, kommunen och länsstyrelsen.

Det lokala trålfisket efter räkor kommer fortfarande att vara tillåtet i nationalparken, trots att det kan skada det känsliga bottenlivet. Räktrålarna måste dock vara utrustade med en sorteringsrist som skiljer av oönskade bifångster. Regleringen styrs dock inte av nationalparken, utan av en tidigare överenskommelse mellan Fiskeriverket och den lokala fiskenäringen.

– Naturskyddsföreningen hade velat se en hårdare reglering av bottentrålning i nationalparken men inser att det inte var möjligt, säger Klas Hjelm på Naturskyddsföreningens kansli. Det lokala samrådet ledde till att motståndet upphörde och att nationalparksbildningen kunde genomföras, något som är mycket glädjande.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.