Trålning som förstör havet
HAV * Bottentrålning är en av de vanligaste fiskemetoderna i Sverige, men också en av de mest miljöskadliga. Förstörda havsbottnar, stora bifångster och höga koldioxidutsläpp är några av miljöeffekterna, det framgår av en ny rapport från Naturskyddsföreningen.
En bottentrål som släpas över havsbottnen påverkar allt bottenliv. Studier visar på uppemot en halvering av artrikedomen efter trålning. Bottnarna i populära fiskeområden kan svepas av flera gånger om året, det gör det svårt för bottenlivet att återhämta sig.
– Bottentrålning är som att kalhugga skogen för att jaga älg, säger Svante Axelsson, Naturskyddsföreningens generalsekreterare.
Bottentrålen sveper med sig det mesta i sin väg: småfisk, sjöstjärnor och skaldjur. Det leder till att fiskar som inte är lekmogna fiskas upp. Även om djuren kastas tillbaka i havet överlever de sällan. Nordsjöns botten var för ett par hundra år sedan täckt av ostron. Destruktivt fiske genom trålning och ostronskrapning, en fisketeknik med liknande konsekvenser, har utrotat ostronen och förändrat hela ekosystemet.
Andra marina organismer påverkas också starkt. Studier av räktrålning på Västkusten visar på stora minskningar i både antal och artrikedom under bara ett fåtal år av bottentrålning. Vid trålning efter havskräfta i Nordsjön visade sig bara 12 procent av fångsten vara kräftor, resten bifångst.
I Öresund har bottentrålning varit förbjudet sedan 30-talet. Här finns gott om torsk och annan fisk, till skillnad från i närliggande Kattegatt.
Koldioxidsutsläppen från bottentrålning ligger högt över alternativa fiskemetoder. Som exempel går det åt tre gånger mer bränsle per kilo havskräfta som fångas med trål jämfört med den som fångas med bur. En torsk fångad med trål i svenska vatten orsakar 3,8 kg i utsläpp av växthusgaser, medan en nätfångad torsk bara bidrar med 0,9 kg.
Risk finns också för att trålningen rör upp bottensediment och frisätter fosfor i vattnet i Östersjön. Detta är dock ännu inte särskilt väl undersökt.
– Naturskyddsföreningen kräver nu att fiskarnas befrielse från bränsleskatt avskaffas, det skulle gynna en omställning till mer skonsamma fiskemetoder, säger Jonas Sundberg, handläggare för havs- och fiskefrågor på föreningens kansli. Föreningen kräver också skärpt reglering av bottentrålning i kustnära områden och en större tilldelning av fisketillstånd till fiske med passiva redskap. På sikt bör bottentrålning helt kunna förbjudas inom hela EU.
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.