Det är inte ofta jag känner mig riktigt road när jag läser faktaböcker. Allt från början – från urcell till människa (Bonnier Carlsen) med text och teckningar av Jonathan Lindström är ett leende undantag. En mängd kunskap presenteras med humor och gott humör. Boken reder ut begrepp och skildrar livets utveckling, från de första små ensamma cellerna till människan. Ett visst krav på förenkling ligger onekligen i ämnets natur, men texten känns aldrig krystad. Man förstår evolutionens funktionalitet när författaren reder ut livsgåtor som varför snopp och bröst kom till. Det här är en bok som tål att läsas precis så många gånger som barn brukar kräva av favoritböcker. Också som vuxen blir man evolutionsbildad som ren bonus.

Inspirerad av Allt från början kan det kanske vara dags att läsa vidare om exempelvis havet, livets ursprung. Erik Mellgrens Se havet! Blött och blandat från vågsvall till avgrundsdjup (Natur och Kultur) innehåller mycket fakta om havet och havets livsformer. Här finns gott om stoff för skolbarn som vill ”forska” om havet.

Från miljödebatten om hav och fiske finns ett litet tillägg som bör göras till kapitlet om valar. Författaren skriver om tumlaren, den enda regelbundet förekommande svenska valarten: ”Kanske har de blivit färre för att det kommit ut gifter i havet”, men berättar inte att tumlarna ofta dödas därför att de fastnar i fiskenät. Att utfiskningen är ett problem bland annat i Östersjön tas inte heller upp i boken.

Naturligtvis kan – och ska – man berätta om livet i havet även utan att ta upp problem. Att fånga nyfikenhet och skapa intresse är i sig vällovligt och en förutsättning för att så småningom, kanske, också väcka ett miljöengagemang. Men utsläppen till Östersjön finns omnämnda i boken och jakten på valar, liksom de arbetstillfällen som försvann när valjakten förbjöds, – så jag blir lite fundersam. Det sägs i boken ganska mycket om fisk men nästan ingenting om fiske och hur vi tär på havets matresurser. De fakta som presenteras, eller väljs bort, också i en barnbok, är ett lika viktigt bidrag till världsbilden som nyhetsreportage för vuxna.

Kan böcker förvandla vår världsbild eller väljer vi böcker utifrån en redan fixerad verklighet som inte så lätt låter sig rubbas av ord och bild? Hur ofta leder böcker oss in på helt nya områden, ändrar vår tanke- och världsbild?

En aktuell kulturdebatt handlar om essäns plats i litteraturen. En essä är en text som kan tillåta sig att kliva fritt mellan ämnesområden och uttryck. Den har all möjlighet att tydliggöra annorlunda och mycket personligt uppfattade sammanhang. Essäer om naturen rör sig emellertid ganska sällan på okänd mark. Det är lite tråkigt. Kanske kan Jan Danielsons bok Träd i marker och myter kallas essä, om än utan djärva kliv. Den berättar om de svenska träden, de tankar som varje art väcker hos författaren, de mytologiska och fantasifulla historier som spunnits ur trädens historia, artegenskaper och biologi. Allt är skrivet med lätt hand, populärvetenskap för varje trädälskare som jag varmt kan rekommendera.

En bok saknar jag i referenslistan, Gunnar D Hanssons Idegransöarna (Bonnier Alba 1994). Ett diktsamling, en fantasifull faktalyrik som utvinner kraft med essästyrka ur en enda art, idegranen.

Till sist vill jag lyfta fram Naturens läckerheter (Prisma) av Inger Ingmanson med foto av Anders Pedersen. Efter att ha suckat över ännu en kokbok måste jag erkänna att den vackra formen ledde mig till svamprecepten och sedan var jag fast bland lingon, mållor och ätbara blommor.

Genom boken bär den lockande tanken att vara så självförsörjande som möjligt även för den som bara har en balkong att odla på. Naturen erbjuder outforskade läckerheter, till exempel balkonglådornas mållor som jag hittills varit kulinariskt kallsinnig inför. Upptäck nya goda – och billiga – möjligheter!

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.