REDAKTIONEN * Nu fick det vara nog, beslutade fyra kvinnor i den kanadensiska provinsen Saskatchewan en höstdag för drygt tre år sedan. Samtliga tillhörde folkgruppen First Nation, som är ett samlingsnamn för olika urfolk i Kanada. Länge hade de irriterats över myndigheternas styvmoderliga inställning till det land som de ansåg som sitt eget. Droppen blev ett lagförslag som kraftigt skulle urholka skyddet mot exploatering av sjöar och vattendrag i området. Under namnet Idle No More (ungefär ”sluta slappa!”) startade kvinnorna en Facebooksida där de uppmanade till handling. Tre år senare har tiotusentals människor samlats i demonstrationer, mer än en miljon tweets med hashtaggen #idlenomore skrivits och en hel folkrörelse mobiliserats. Lagförslaget är stoppat, rörelsen har gått vidare till nya frågor och knoppat av sig i länder som Ukraina, Paraguay och Nya Zeeland.

Historien illustrerar den kraft urfolken besitter när de kraftsamlar, en kraft som många tror  blir allt starkare framöver.För trots att urfolken bara utgör fem procent av jordens befolkning gör de anspråk på nästan en fjärdedel av världens mark och vatten, områden där 80 procent av all världens djur och växter finns representerade.

Detta nummer av Sveriges Natur handlar just om urfolkens betydelse för naturskyddet. Läs reportagen om urfolkens kamp i Kenya och på Borneo, men missa inte heller artikeln om den strid som pågår helt nära oss, i Lappland.

Detta blir också mitt första nummer som chefredaktör för Sveriges Natur. Jag är mycket stolt över att få ta över efter Carl-Axel Fall, särskilt som tidningen precis har nominerats till Årets tidskrift av Sveriges tidskrifter! Jag hoppas axla ansvaret att göra en lika bra, intressant och vacker tidning framöver. Hör gärna av dig med tips och tankar kring hur detta ska gå till.

Trevlig läsning!

Ylva Johnson, chefredaktör och ansvarig utgivare

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.