När den amerikanska flottan under andra världskriget började använda avlyssningsapparater i vattnet för att upptäcka tyska u-båtar, fick den oväntade svar. Skällanden, klickanden och stönande läten. Det var ljudet från fiskar. Fram till dess hade alla tänkt sig undervattensvärlden som tyst, men fiskar och valar, precis som fåglar, låter för att locka eller skrämmas. En kärlekskrank torsk grymtar till exempel, medan koljans kärlekssång påminner om ljudet från en motorcykel. Och det finns faktiskt fisk som morrar bort oönskade inkräktare.Det är från fiskar som vi däggdjur har ärvt sinnescellerna för hörsel. En del ljud uppfattar fiskarna med sitt sidolinjesystem – en kanal under huden som löper längs med fisken. Därinne ligger känselceller med hår som ett glest pärlband, täckta av en gelékapsel. När kapseln rör sig av ljudvågor, böjs håren en aning och ger nervimpulser till fisken, som då uppfattar ljud. – Fiskarnas hårceller har sedan utvecklats vidare som sinnesceller hos moderna fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur, säger Åke Norberg, docent i zoologi vid Göteborgs universitet som särskilt intresserat sig för hörsel hos ugglor och fladdermöss.Alla däggdjur, utom valarna, har byggt upp sitt öra på samma sätt med först en trumhinna och så mellanörats småben – hammaren, städet och stigbygeln – som leder fram till ovala fönstret i innerörat. De tre småbenen har en mycket intressant utvecklingshistoria. Allra först var de fiskarnas gälbågar, men hos de kräldjur som skulle ge upphov till däggdjuren hände något mycket märkligt. De lät käken vandra in i mellanörat och bilda hammaren och städet, samtidigt som de skaffade sig en helt ny käkled. Våra hörselben har alltså under evolutionens gång först jobbat för andning, sedan för ätning, för att nu ha landat i hörselns tjänst. Många djur har fantastisk hörsel, men Åke är också imponerad av det mänskliga örat.- Hörselsinnet är makalöst. Vårt öra kan uppleva en rörelse i trumhinnan som bara är en tiondel av väteatomens diameter. Det är verkligen inte dåligt! cecilia bertilsson

FjäderöraYtterörat fungerar som en parabol som samlar in ljud. Men de kan se mycket olika ut. Ugglor använder till exempel sina ögonfjädrar! Fjädrarna som bildar en cirkel runt ögonen och ger dem deras karakteristiska utseende, samlar in ljudet och leder det till hörselgången. Som hos många andra djur sitter hörselgångarna på var sin sida av huvudet, och det ger en liten tidsskillnad mellan när ljudet når de båda öronen. Denna minimala skillnad lägger hjärnan märke till och kan genom den bestämma varifrån ett ljud kommer. Hos vissa ugglor sitter dessutom hörselöppningarna på lite olika höjd och det gör att de kan lokalisera ljud i två dimensioner samtidigt och pejla in byten med enorm precision.

HemmabioöraSpindlar hör med benen. Där finns specialiserade borst ordnade i rader på alla de åtta benen. Stora spindlar har stora borst och hör vingslagen från stora insekter som de vill fånga, medan små spindlar har små borst. En del husspindlar har fått rykte om sig att vara musikaliska eftersom de alltid visar sig när en speciell melodi spelas på piano. I själva verket lockas de fram av de toner som påminner om ljudet av vingar.

Hör vänsterprasselMånga insekter pratar med varandra genom vingslag. Det finns omkring 2000 olika arter fruktflugor och många av dem är mycket lika varandra. Inte ens de själva kan se skillnad. Ändå gör de sällan misstaget att snedstega över till en annan art och det beror på fruktflugornas parningssånger, där varje art har sin serenad. När en hanne landar nära en hona presenterar han sig genom att vibrera med vingarna i en speciell rytm. Om honan tillhör en annan art börjar hon surra till svar och hannen flyger vidare för att söka lyckan någon annanstans.

Pang-pangräkanEn del räkor använder ljud som vapen. Alphaeus har en speciell klo som hålls öppen med några sugkoppar. När klon stängs, lossar sugkopparna med ett klickande ljud som kan höras en kilometer bort och effekten på fiskarna i närheten är förödande. Räkan kan börja plocka upp bedövade fiskar med den andra klon och klickar med den första klon mot fiskens huvud innan den ger sig i kast med sitt skrovmål.

Rimmad valsångDet dånar i havet. Och mest av alla djur på jorden dånar troligen blåvalen. Deras visslingar kan nå en ljudstyrka på 188 decibel och höras 80 mil bort. Det är en ljudstyrka hundra gånger högre än ett jetplans. Knölvalarna är i stället kända för sin sång. Olika oceaner har olika sånger, men de är ändå uppbyggda på ungefär samma sätt. Sången är ett sätt för hannarna att tävla om honorna och den ändras lite hela tiden under parningssäsongen. De andra valarna i gruppen snappar snabbt upp den senaste versionen. Att de kan lära sig så snabbt tror forskarna beror på att sången är rimmad. Precis som för oss människor, fungerar rimmen som ett stöd för minnet.

Text: Cecilia Bertilsson

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.