Vackrare vardagsskog
KULTUR * Stormen Gudrun blev vändpunkten för skogsägaren och konstnären Eva Magnusson. Hon började jobba med projekt för att göra produktionsskog vackrare och tillgängligare. Biologisk mångfald är en bieffekt.
– Efter stormarna Gudrun och Per fick jag upp ögonen för möjligheterna. Uppväxande hyggen med väggar av ris och granridåer känns fientliga, ger inga öppningar. Det finns många sätt att jobba annorlunda utan att det behöver kosta så mycket, säger Eva Magnusson.
Enkla åtgärder kan vara att anlägga stigar redan vid plantering på ett hygge, planera kontrastpunkter som skiljer ut sig, ta bort sly kring en vacker sten eller unggranar kring en sälg så att den kan växa sig stor.
I sin egen skog har hon också små konstnärliga utsmyckningar som överraskar, en körsbärsdal och en vildapelskog på ett halvt hektar tillsammans med grannen.
– Det man gör för lust och öga påverkar också biologisk mångfald positivt.
Hon växte upp i Stockholm med en mamma som var konstnär och en pappa som var journalist. Han var också skogsägare, och familjen var ofta i Granshult på småländska höglandet.
– Jag visste tidigt att det här jag ville bo. Direkt efter Konstfack flyttade jag hit.
När hon tog över gården lärde hon sig skogsskötsel och kombinerade en tid konstnärskapet med jobb som arbetsle-dare hos en skogsentreprenör. Hon målar oftast natur, men motiven är hämtade från inägor och odlade landskap.
– Jag har haft svårt att närma mig skogen bildmässigt. I stället tog jag mig an den med sekatör och grensax som pensel.
Det rationella skogsbruket har tappat bort en del mjuka värden, menar hon.
– Det finns en kärlek och ett behov hos många skogsägare att göra mer. Det kan också bygga broar med andra som vill vara i skogen. Gemenskapen på landet stärks. Om människor till slut inte tycker det är vackert där de bor finns knappt några positiva värden kvar.
Nyligen pratade hon inför ett par hundra privata skogsägare på Växjö universitet.
– Responsen var jättepositiv och många kom fram efteråt och sa att det var först nu de förstod att man faktiskt får göra sånt här. Jag hoppas på en folkrörelse…
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.