NATURSKYDDSFÖRENINGENS UTGÅNGSPUNKT för Sveriges framtida elförsörjning är att vi inte ska ha några fossila bränslen, ingen kärnkraft och inte bygga ut fler vattendrag. Hur ska då elpusslet se ut?

Det finns tre vägar som tillsammans kan lösa frågan:

– effektivisering genom smartare elanvändning,

– vindkraft,

– mer bioel – el från biobränsleeldade verk som ger både el och värme.

År 2020 bör effektivisering, vindkraft och bioel bidra med cirka 90 TWh fördelat på ungefär lika stora delar. Här finns potentialen att växla ut de icke hållbara energislagen.

Det finns också skäl att vara optimistisk när det gäller solel och el från havsvågor, men för att vara på den säkra sidan och visa på möjligheterna med de i dag mest lovande lösningarna räknar vi inte in dem här.

EN RAD FORSKARRAPPORTER VISAR på en stor potential att effektivisera elanvändningen. Miljövårdsberedningen har sagt att bostads- och servicesektorn borde kunna effektivisera förbrukningen med cirka 50 procent. Likaså har forskare vid Tema Teknik i Linköping visat att industrin kan spara lika mycket. Till och med EU, som i dessa sammanhang vill ha både hängslen och livrem, har kommit med en rapport som säger att industrin kan minska sin energianvändning med 25 procent.

Dessa signaler har dock mött stort motstånd inom industrin. Dess företrädare har ägnat sig åt stenhård lobbying mot politikerna och skrikigt ett onyanserat: MER EL! Alla andra tankar har hamnat ur fokus.

Det finns dock många exempel på lönsamma effektiviseringsprojekt inom industrin. Exempelvis har Professor Björn Carlsson vid Tema Teknik vid Linköpings universitet genomfört stora besparingar i Volvos fabriker i Skövde.

Den motsträvighet till effektivisering som ändå funnits skulle dock kunna motas med Naturskyddsföreningens koncept med negawatt. Vad är då det?

– Man bör dra lärdom av elcertifikatsystemet som gynnat vind- och bioenergin. Vi kan göra ett liknande system för effektivisering. Genom att lägga ett lagstadgat effektiviseringskrav på kraftbolagen kommer de att erbjuda ekonomiskt stöd i form av så kallade vita certifikat till de kostnadsklämda villaägare som vill konvertera direktel till förnybara system, säger Svante Axelsson, generalsekreterare på Svenska Naturskyddsföreningen.

Svante Axelsson hävdar att man skulle kunna konvertera bort cirka 15 TWh elvärme. Historieskrivningen över försummelserna inom byggandet de senaste decennierna är en riktigt sorglig historia. De svenska politikerna har inte styrt bort från elvärme och inte tvingat fram mer energieffektiva hus.

VINDKRAFTEN KOMMER ATT VÄXA tiofalt jämfört med i dag, här kan man tala om ketchupeffekt. Etableringen har främst skötts av mindre bolag men nu är också alla de stora energibolagen på banan.

Också regeringen vill skynda på utbyggnaden. Miljöminister Andreas Carlgren säger till Sveriges Natur att han generellt vill gynna vindkraften och förenkla tillståndsgivningen.

– Jag kommer att se till helheten och kan säkert hamna i lägen där jag måste fatta beslut som går emot lokala opinioner, säger han.

För bioenergin pekar tillväxtkurvan sedan flera år brant uppåt. Hittills har energin främst levererats som värme, men kombinationen el och värme expanderar nu på allvar. Elproduktionen från biobränslen har fördubblats sedan år 2001 och är nu cirka 10 TWh. Man ska också notera att biobränsleverken ger värme som i många fall ersätter elvärme.

Biobränslebranschen är i dag närmast i klondikestämning. Det är till stor del en effekt av skatteväxling med ökade koldioxidskatter. Sedan 2001 har cirka 15 miljarder skatteväxlats från arbete till energi.

I dag är biobränsletekniken lyckosam på exportmarknanden, inte minst Kina är en stor kund. Kineser har till exempel köpt ett kraftverk i Härjedalen för att lära sig tekniken.

Ibland hörs invändningen att skogen inte ska eldas upp utan hellre gå till papper och virke.

– Skogsbruket ger också grenar och toppar och de kan användas för energiändamål utan att de andra områdena påverkas. Energin är en synergieffekt, en ny intäktskälla. Givetvis förutsätter detta att vi har ett betydande skogsuttag och att man gallrar och röjer, säger Svante Axelsson.

Om naturvårdsarbetet i skogen förstärks hotas inte den biologiska mångfalden, även om bioelen i de biobränsleeldade kraftverken byggs ut relativt kraftigt. Potentialen är god.

– Men man bör dra av lite på biobranschens egna prognoser. Vi godtar inte gödsling, stubbrytning eller utdikning, säger han.

Elmarknaden blir allt mer europeisk och det finns en risk med att de europeiska villkoren styr. Professorn och energidebattören Thomas B Johansson pekar på att de stora bolagen inte använt sina vinster till vindkraft. Mycket forskningspengar går istället till kärnteknologi. EUs forskningsanslag går till exempel till 60 procent just dit.

ENERGIFRÅGAN ÄR I HÖG GRAD förknippad med klimatpolitiken, mycket mer i Europa än i Sverige som framför allt drivs av vatten- och kärnkraft. Ute i världen produceras el förfärande ofta från fossila bränslen. I många länder har detta gjort att kärnkraften fått ett ökat intresse. Frankrike är Europas kärnkraftskramare nummer ett.

70 procent av elproduktionen i Europa kommer i dag från åtta stora elbolag. Om några år är de bara sex, siar Thomas B Johansson. Han menar att det nu krävs mer politik av politikerna för att påverka bjässarna. Men med ett effektivt tryck på politikerna bör utvecklingen kunna styras så att det blir sol och bio som tar över.

Svante Axelsson vill också se en del nya inslag i politiken.

– Politiken har gjort dubbelfel. I många fall skulle vi kunna ta bort översubventionerna till kärn- och fossilkraft och sätta ett korrekt pris på utsläppen. Trots allt tal om förnybar energi går närmare 90 procent av stödet till de ändliga resurserna samtidigt som vi inte lyckats med att få till styrande miljöavgifter på dessa energislag. Det är tragikomiskt. Orden går åt ett håll, pengarna åt ett annat.

Under senare år har en joker klivit in på energiarenan: Koldioxidlagring. Det handlar om att avskilja koldioxiden från de allra största gas- och kolkondenskraftverken, leda den i pipelines ner i tomma olje- och gasbergrum eller säkra koldioxiden i kalkstensberg. Skulle detta bli framtidens politik faller ett av de tyngsta argumenten mot kolkraften och intresset för de förnybara energikällorna kan vika.

– Koldioxidlagring kan vara en reservlösning långt fram i tiden men får aldrig tränga undan system som är både säkrare och billigare. Det finns en tendens att man vurmar för de tekniskt komplicerade lösningarna istället för att satsa på de billiga och enkla, som effektivisering, säger Svante Axelsson.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.