Trafikverket räknar i den nyligen presenterade Kapacitetsutredningen med att personbilstrafiken måste minska med 20 procent till år 2030 för att klimat­målen ska nås. Utan kraftfulla styrmedel kommer vägtrafiken i stället att fortsätta öka.

Enligt Trafikverkets klimatscenario krävs åtgärder som bland annat kilometerskatt för lastbilarna, höjda bensin- och dieselskatter, trängselskatter även i Göteborg och Malmö, höjda parkeringsavgifter och färre parkeringsplatser, generellt sänkt hastighet på vägarna och höjt statligt stöd till kollektivtrafiken. Trafikverket räknar då med att kollektivtrafiken och cyklandet fördubblas fram till 2030, medan flyget och lastbilarna ligger kvar på dagens nivå. Sjöfart och järnväg förväntas ta hand om den ökning av godstrafiken som ingår i scenariot.

– Utredningens klimatscenario är bra, det borde vara huvudalternativet, säger Sven Hunhammar, chef för klimat­avdelningen på Naturskyddsföreningens kansli, även om de föreslagna åtgärderna inte räcker hela vägen för att vi ska nå våra klimatmål.

Klimatscenariot är lite uppgraderat efter hård kritik av en tidigare remiss­utgåva av utredningen, men har ändå inte samma status som utredningens övriga förslag. Huvudinriktningen är fortfarande kapacitetshöjning, vilket betyder mer trafik.

– Transportsnål samhällsplanering är inget vi kan börja med sen, vi måste börja nu, säger Sven Hunhammar. Det tar lång tid att förverkliga. Vi hoppas att regeringen, för att klara sitt eget mål om en fossilbränslefri fordons­flotta till år 2030, tar till sig klimatförslagen i Trafik­verkets utredning.

Det är trångt i järnvägsnätet, liksom i vägtrafiken kring storstäderna. Men lösningen är inte alltid att bygga nytt. Transportsystemet måste utnyttjas smartare, så att fler kan dela på samma väg eller räls.

– Det finns en övertro på möjligheten att kunna bygga bort kapacitetsbristerna i transportsystemet. Med många mindre åtgärder kan vi använda och öka kapaciteten på ett effektivt och hållbart sätt, säger Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm.

Trafikverket räknar med att satsa 50 miljarder fram till 2021 på framförallt järnvägar, men man förutsätter också att det stora motorvägsprojektet Förbifart Stockholm blir av.

– De föreslagna järnvägssatsningarna är bra, säger Sven Hunhammar. I den här utredningen är det dubbelt så mycket pengar till järnvägsinvesteringar som till vägar. I den nationella infrastrukturplanen från 2009 fastslogs tvärtom att hälften av pengarna under de närmaste tjugo åren skulle gå till väginvesteringar.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.