FÖR ATT PLANETEN skall klara att öka välfärden för en växande befolkning måste naturen bli friskare. Utsläppen av växthusgaser ska i princip ner till noll före 2050, övergödningen kan bara stoppas om utsläppskranarna skruvas till rejält och utarmningen av den biologiska mångfalden måste upphöra omgående. Lägg därtill en halverad fiskeflotta och en snabb utfasning av farliga kemikalier. Våra konsumtionsmönster måste förändras i grunden om vi inte skall fortsätta att förstöra ekosystemtjänsterna.

Svenska folket är värd en sansad och ärlig diskussion om hur vi skall lösa de allvarliga utmaningar som Sverige och världen står inför. Det är hög tid för ett vuxet politiskt samtal om hur dessa förändringar ska kunna genomföras inom demokratins ram.

Sveriges Natur har intervjuat två statsministerkandidater för att lyssna in hur de ser på bland annat denna historiska utmaning. Å ena sidan tycks de båda ha en hög grundförståelse för klimatutmaningen, å andra sidan är deras förslag vaga. Perspektiven är kortsiktiga. Ingen tycks ha förstått att det handlar om att lösa flera miljöproblem på en och samma gång och att utmaningen kräver helt nya spelregler för individer och företag.

GLAPPET MELLAN VAD POLITIKERNA levererar och vad som faktiskt behövs för att kunna skapa ett värdigt liv för en växande världsbefolkning ökar för varje dag. Politikerna tycks ha lättare att ta beslut som kortsluter biologin än att ändra de ekonomiska spelreglerna.

Mycket tyder dock på att de politiska strategerna under­skatter människors insikter och vilja till förändringar. Enligt en färsk studie från BLICC är 78 procent villiga att betala mer för klimatsmarta produkter och enligt en studie från Naturvårdsverket är 63 procent av befolkningen positiv till ökade koldioxidskatter.

Det största problemet är bristen på ledarskap! Det tycks vara både tekniskt och ekonomisk möjligt att utveckla ett hållbart samhälle, det är vägen dit som ingen kan förklara.

Vilket parti blir först med att pedagogiskt förklara hur vi kan leva i ett samhälle där bränslepriserna kommer att behöva öka dramatiskt, där elpriserna fördubblas och där markägarna måste ta ett större ansvar för att öka den biologiska mångfalden? Med ny teknik och förändrade beteenden är detta möjligt, men någon måste dirigera hela den svenska aktörskören så att alla sjunger samma melodi. Det är först då vi kan få till den relativt snabba omställning som är nödvändig. Sverige har unika möjligheter att bli en levande världsutställning som visar hur det går att förena god välfärd med ambitiöst miljöarbete. Få länder har bättre förutsättningar med engagerande och medvetna människor, många duktiga kommuner och allt fler företag som ser de ekonomiska möjligheterna av att vara en del av lösningen.

Hela vårt gemensamma naturkapital håller på att förbrukas. Om den politiska debatten samtidigt bara handlar om tusenlappar hit eller dit, då förnedrar politikerna både sig själva och väljarna. Det innebär inte att fördelningsfrågan kan nonchaleras. Tvärtom är den sannolikt knäckfrågan om man skall kunna lotsa ett samhälle igenom en omfattande omställning. Att till exempel kunna kompensera dem som på kort sikt påverkas mest av ökade bränslepriser genom olika former av skatteväxling och investeringsstöd så att ökade energipriser i praktiken inte blir så betungande.

Många människor har genom olika forskares alarmerande fakta nu förstått att det krävs krafttag på många områden men är frågande om hur det i praktiken kan genomföras utan att skapa orimliga livsvillkor på kort sikt.

Inför valet den 19 september är vår förhoppning att få ett politiskt öppet samtal om:

– Hur skall vi kunna minska vår materiella konsumtion för att ge utrymme för en materiell utveckling i utvecklings­länderna?

– Hur skall vi få resurseffektivare hus, transporter och matproduktion samtidigt som utvecklingsländerna får tillgång till förnybar el?

– Hur skall vi få en politik inom fisket, jord- och skogsbruk som sätter stopp för minskningen av ekosystemtjänster?

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.