Värdet av en spett
MÅNGFALD * Hur ska vi på ett kostnadseffektivt sätt bevara den vitryggiga hackspetten? Det var fokusfrågan när Naturskyddsföreningen ordnade ett seminarium om den hotade artens framtid.
Att avsätta och restaurera stora områden äldre lövsskog kostar tid och pengar. Men det är vad som krävs för att bevara vitryggen. Under seminariet presenterade representanter från olika samhällsintressen modeller föra att lösa den knuten.
En av föredragshållarna var Peter Baxter som jobbar med att föra ekologiska resonemang med matematik. Han tog fasta på det svenska åtgärdsprogrammets långsiktiga mål om 200 par till 2070 och räknade ut en minsta slutsumma på 1,73 miljarder för de åtgärder som krävs.
Nationalekonomen Ing-Marie Greens ekonomiska prognos gick på samma linje. Hennes slutsats var att mark för lövskog ska avsättas nu för att sedan stå
i 30 år. Att senarelägga åtgärder ger lägre kostnad, menade hon.
Kristoffer Stighäll, ledare för Naturskyddsföreningens Vitryggsprojekt, tycker att det är fel sätt att tänka. Arbetet föreningen driver fokuserar nu främst på att akut rädda arten innan 2020, därefter lyfts blicken mot att nå en stabil population 2070.
- Det går inte att vänta 30, 40 år för att sedan sätta in 200 par på 10 år, hur ska det fungera med avel och allt?
Stefan Bleckert, naturvårdschef på Sveaskog, deltog i diskussionen på seminariet. Han anser att modellerna var intressanta, men att de stämmer dåligt med verkligheten.
– Jag tycker inte att man kan räkna på vad en vitrygg kostar. Vi har redan avsatt 100 000 hektar som vi ska jobba med, men dem har vi plockat fram för tusentals arter, inte bara för vitryggen. Man måste behandla vitryggen som en symbolart för ett helt ekosystem.
Även om Stefan Bleckert inte vill sätta en prislapp på en art kan han göra en ungefärlig uppskattning för vitryggen. Då genom att ta de miljarder som avsatta områden kostar och dela summan med de cirka 15 000 arter som ska leva där. Med det resonemanget sjunker kostnaden för att rädda vitryggen från tiosiffriga till sexsiffriga belopp. Kanske till och med bättre än så. Stefan Bleckert påmminer också om att att skogsbolagen tjänar pengar på de åtgärder som krävs för att bevara arten. Granarna som gallras ut går till biobränsle.
– Eftersom vi redan har satt av arealen för naturvård så är själva åtgärden för att gynna vitryggen en vinst.
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.