Havskarta saknas

I senaste numret fanns en intervju med professorn i marin ekologi Kerstin Johannesson. Hon tycker att det är en stor brist att ”havet saknar en detaljerad karta”. Det har hon säkert rätt i. Men vad ska en karta innehålla för att den skall tjäna som ett gott underlag för diskussioner och plan­ering av åtgärder?

Börje Andersson, Söderfors

SVAR: På land har vi en karta som visar topografin, men även vilka naturresurser som finns. Den anger också nyttjande: hus, industri, vägar, naturreservat, jordbruk eller skogsbruk. Havets karta (sjökort) ger primitiva värden på topografin. En del mycket gamla och handmätta. Nästan ingen information ges om vad som finns på bottnarna och absolut ingen om vilka djur och växter/alger som finns. Det finns heller ingen sammanställning över var man trålar, fiskar med andra redskap, var tung sjöfart passerar ovanpå ytan eller var fritidsbåtar håller hus. Ej heller var det finns bryggor och sjöbodar och andra anläggningar i strandkanten. Tänk dig att göra en plan för ett landområde utan denna information. Inte konstigt att havet är fullt av intressekonflikter!

Kerstin Johannesson

Dioxintorsk?

För det mesta håller jag med om vad ni skriver, men i nummer 5/12 blev jag förvånad. Ni skriver att vi kan äta Östersjötorsk igen trots att det nyligen varnats för att äta Östersjöfisk på grund av att den är förgiftad av dioxin. Blir inte torsken förgiftad? Jag är uppfödd på strömming för jag växte upp på Gotland, men har inte ätit Östersjöfisk sedan EU ville förbjuda försäljning av den och Göran Persson fick igenom ett undantag för Sverige. Är fiskarnas inkomst viktigare än folkets hälsa?

Bengt Jacobsson, Solna

SVAR: Jag är rädd att du har blandat ihop två olika saker. Lax, som är en fet fisk, liksom strömming, bör man inte äta för ofta på grund av för höga dioxinhalter. Torsk hör inte till de feta fiskarna och påverkas därför inte i samma utsträckning. Tidigare hade torsken fiskats så hårt att beståndet minskade väldigt mycket. Då var det aktuellt att bojkotta Östersjötorsk. Nu har åtminstone det östra beståndet (som omfattar större delen av Östersjön) hämtat sig så pass att det är okej att köpa Östersjötorsk igen.

Anders Friström, redaktör

Svårt att hitta Kravkött

Jag har under många år bara köpt Kravmärkta köttprodukter. Jag tycker att Kravkött från framförallt gris blivit svårare att hitta. Coops Änglamark har ersatt Krav med EUs märkning för ekologiskt jordbruk. Mig veterligt har Scan inga Kravmärkta produkter. Vari ligger skillnaden mellan EUs märkning och Kravs när det gäller djurens djurhantering? Varför är Kravkött generellt svårare att få tag på?

Sophia Santini, Göteborg

SVAR: Allt Änglamarks kött med köttråvara från Sverige är Kravmärkt. Vissa charkprodukter har nitrit tillsatt och får då inte ha Kravmärket utan bara EU-ekologiskt. Charkprodukterna kan vara från andra länder (står på förpackningen) och då är det bara EU-ekologiskt. Coops grundtanke är att det ska finnas minst ett ekologiskt eller Kravmärkt alternativ, men i mindre butiker är det ibland svårt att uppnå. Scan har bara svenskt kött och både Kravmärkta och EU-ekologiska produkter. Mervärdet med Krav handlar om att djuren ska kunna utöva sitt naturliga beteende och äta Kravmärkt foder och få beta. Slakten regleras. Grisar ska få böka i jorden (minst 4 månader per år) och inte bara stå på betongplatta. Kossor får kalva i fred och de nyfödda kalvarna får dia sin mor. När det gäller slakt ska etablerade djurgrupper hållas ihop och inte blandas med djur från andra gårdar, man får inte använda elektriska pådrivare, djuren ska inte se andra djur slaktas och de ska övervakas i bedövningsboxen. Alla EU-ekologiska och Kravmärkta grisar får bedövning och smärtstillande medel vid kastrering. Ställ frågor i butiken.

EE

Vacker hasselsnok

Vi var ute i skogen i dag den 20 oktober och gick på den här ormen. Den levde men var väldigt seg i rörelserna. Jag tror det är en vit huggorm men hoppas på ett säkert svar.

Lars Wedin, Jönåker

SVAR: Du har hittat en vacker hasselsnok, med mycket tydligt mönster, inte minst det mörka ögonstrecket från nos till nacke.  Den är mycket ljus men inte någon albino och enligt ormexperten Torbjörn Petersson ligger detta inom den normala variationen för arten. Albinoformer förekommer av huggorm, men inte av vattensnok och hasselsnok enligt Torbjörn.  Albinoformer upptäcks lättare av rovdjur. Att vara vit under kalla vårar är ju också en nackdel när det gäller att suga åt sig solvärme. Hasselsnoken är rödlistad i kategorin sårbar. Alla fynd bör rapporteras till artdatabanken, www.artportalen.se.

II

Om vargars nytta

Under en arbetsfika kom vi att prata om vargars nytta. Ingen av oss har särskilt starka åsikter åt något håll, även om vi anser oss vara naturvänner. Resonemanget gick ungefär så här: de var i princip utrotade i Sverige under en längre period. Nu är de långsamt på väg tillbaka, men vilken nytta gör de egentligen? Om ekosystemet inte föll ihop utan dem så kan väl de inte ha varit så viktiga? Vad är det vi missar?

Lars Cromander

Vargen är ett topprovdjur och älgens naturliga fiende. Forskare talar om kaskadeffekter när ett topprovdjur gör comeback. Effekterna svallar som vågor längs näringskedjan. Vargen kontrollerar stammarna av växt­ätare som älg och rådjur vilket minskar betet på lövträd som är viktiga för många andra arter. Vargen tar mindre rovdjur som räv vilket gynnar till exempel skogshöns (tjäder). Andra nyttoeffekter är ökade naturupplevelser, ekoturism och som du påpekar att en saknad näringskedja återuppstår i skogen igen: kadaver året runt till glädje för korp, duvhök, kungsörn, spyflugor och asbaggar. Insekterna lockar sen olika fåglar!

Rekommenderar ett besök på rovdjurssajten, http://www.de5stora.com, där våra fem rovdjur (inklusive människan) presenteras.

II

Hur märks fisken?

Läser med stort intresse senaste numret om fiske. Hoppar dock till när jag läser om hur torsken som är från Östersjön märks med fångstområde 27, ”Nordostatlanten” (sid 49). Som jag förstår det är det ett stort område. Är märkningen lika för all fisk? Hur är det i så fall tänkt att konsumenter ska kunna undvika att äta fisk, exempelvis lax, från Östersjön?

Karin, Falun

SVAR: Indelningen har skapats av FAO och område 27 omfattar allt från Östersjön till Nordsjön, Grönland och Arktis. Inte särskilt praktiskt. ICES, det internationella havsforskningsrådet, har en mer detaljerad indelning. Områdena 25-32 utgör det östra beståndet av torsk (alla havsområden öster om Bornholm), medan områdena 22-24 utgör det västra beståndet och område 3a är Kattegatt och Skagerack. Tyvärr används dessa mer detaljerade indelningar sällan i butikerna. Enligt livsmedelsverkets regler behöver bara fångstzonen anges och om fisken är odlad eller vildfångad, preciseringar är frivilliga. Men du kan ju alltid fråga leverantören.

Anders Friström, redaktör.

Kompensera för flyg

Jag läser tredje året på kandidatprogrammet i Biologi vid Uppsala universitet. Efter jul erbjuds vi att läsa en kurs där ett moment är en resa till Kina. Långa resor betyder stora koldioxidutsläpp. Finns det någon kompensation som faktiskt gör verkan? Som man kan stödja för att göra skillnad och inte bara för att lätta sitt dåliga samvete?

Malin Undin

SVAR: För att en klimatkompensation ska fungera krävs en fungerande koldioxidmarknad. Det finns inte i dag. Antingen köper man europeiska utsläppsrätter, men de minskar i nuläget inte utsläppen eftersom överskotten i EUs handelsystem är så stora, eller så köper man kompensation genom FN-godkända CDM-projekt eller direkt via något klimatprojekt i Syd. Men många av dessa projekt är tveksamma eller direkt skadliga för miljön och/eller lokalbefolkningen. Det är också svårt att verifiera utsläppsminskningarna och priserna är alltför låga. Det vore bättre med en frivillig koldioxidskatt öronmärkt för förnybar energi, förslagsvis på samma nivå som den svenska koldioxidskatten. Intäkterna skulle då gå till FNs planerade gröna fond och användas för att investera i förnybar energi i u-länder. Något sådant system finns dock ännu inte. Att införa frivillig koldioxidskatt för de sektorer som är skattebefriade i dag, exempelvis flyget, vore att tillämpa principen om att förorenaren ska betala.

Sven Hunhammar, Naturskyddsföreningen

Den polygama lönnen

Vårt sommartorp har en mäktig lönn som ”vårdträd”. Under de 51 år vi ägt torpet har endast sporadiskt nya lönnar slagit rot genom spridning av lönnens ”näsor”. I våras upptäckte vi hundratals små skott under trädet. Vi har olika teorier om varför. Är det klimatförändringen? Beror det på att höstlöven krattades bort för pedantiskt så att fröna kom åt att gro?

Harald Akselsson, Upplands Väsby

SVAR: Troligen för att ni har krattat väl. Ett annat scenario är att lönnen haft fler honblommor detta år och att det varit gott om pollinatörer: någon granne som blivit biodlare? Lönnens delfrukter (näsorna) sprids med hjälp av höststormarna och börjar gro på våren efter snösmältningen, ofta i hundratal, om marken är bar. I Linnés sexualsystem fördes lönnen till klass 23, Polygamia (= mångbyggare). ”Åtminstone en del blommor på en viss individ är enkönade”.

II

Röta eller kompostera?

Vi bor i villa och har en varmkompost som vi använder både till hushållsavfall och det lilla trädgårdsavfall vi får, och den fungerar finfint. Nu har kommunen börjat samla in komposterbart avfall för produktion av biogas, vilket givit upphov till diskussion inom familjen. Vilket är bäst för miljön: att kompostera hemma eller ge avfallet till kommunen som gör användbar gas av det men å andra sidan måste åka runt och hämta avfallet? Jag tror att biogasproduktionen sker inom 5 km från vår bostad.

Ingrid Engström

SVAR: Vid rötning till biogas tar man tillvara både energin i matavfallet och näringsämnena. Rötresten kan användas som gödning på böndernas åkrar (om nu rötresten är tillräckligt giftfri). När du komposterar hemma går energin förlorad som värme och näringen ingår kanske inte i något kretslopp, beroende på om du gödslar grönsakslandet med komposten eller i blomsterrabatterna. Men å andra sidan ersätter kompostjorden inköpt jordförbättring, påsar som annars transporterats till affären och hem till dig. Matavfallet som går till rötning transporteras på lastbil till biogasanläggningen, men med det korta avstånd du nämner är det sannolikt ganska försumbart jämfört med energivinsten från biogasen. Det finns många plus och minusposter, därför är det svårt att ge ett entydigt svar.

Anders Friström, redaktör

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.