ALLT HÄNGER I HOP och även länder som Sverige har en läxa att göra för att uppnå en ekono-misk tillväxt som också är socialt och miljömässigt hållbar.  Så ser tanken ut bakom Agenda 2030, de 17 utvecklingsmål som världens ledare vill uppnå till 2030.

Målen är en fortsättning på de så kallade Millenniemålen som antogs år 2000. Då var den främsta ambitionen att halvera fattigdomen till 2015 och det målet nåddes redan 2010.

Eftersom det gick så bra med millennie­målen är många hoppfulla även denna gång. Men att uppnå målen kommer att kosta mycket pengar. FN har räknat ut att 4 500 miljarder dollar behöver satsas varje år. Det är ungefär 30 gånger så mycket som ges i bistånd i världen varje år. 

Varifrån pengarna ska komma vet ingen riktigt, men man hoppas på en kombination av håll-bara investeringar från företag, ökade skatteinkomster och minskad korruption och skatteflykt. Bara i USA kostar

skatteflykt 800 miljarder dollar varje år, visade nyligen en rapport från Oxfam.

Hur olika framsteg inom varje mål ska mätas är också en fråga som behöver redas ut, det arbetet pågår just nu.

Bildtexter:

INGEN FATTIGDOM. Tvååriga Ghozlan Abdus från norra Jemen väger fyra kilo. Hon lider av en kronisk sjukdom och är kraftigt undernärd. Närmaste sjukhus från hembyn finns i Khamir, tre timmars bilfärd därifrån.

INGEN HUNGER. Insekter – framtidens mat? Lily Ramirez visar hur man äter restaurangen Guelaguetzas gräshoppstacos.

GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Trots att Habtom Mebrahtom och Merhawi Tesfalm, nyanlända från Eritrea, bara testat skidor några få gånger håller de sig stabilt i spåret. Målet är redan satt, att delta i årets stafettvasa under Vasaloppsveckan.

GOD UTBILDNING FÖR ALLA. Många barn slutför aldrig grundskolan. På landsbygden är majoriteten av Jemens befolkning analfabeter.

JÄMSTÄLLDHET. I en källarlokal i utkanten av Kabul boxas bara flickor. De är för unga för att minnas talibanernas skräckvälde, men de är väl medvetna om att den frihet de nu upplever är bräcklig.

RENT VATTEN OCH SANITET FÖR ALLA. Torkan har tvingat herdar i Kenya att ändra sitt rörelsemönster för att komma åt de återstående naturresurserna. De flesta grupper är beväpnade och dör hellre än förlorar sina djur och ger upp sina betesmarker. Många oroar sig nu för ett dödligt vattenkrig.

HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA. Vindkraftspark i Kiruna med Kebnekaisemassivet i bakgrunden. En nationell undersökning gjord av Naturvårdsverket visar att svenskar är positiva till vindkraft men ser hellre att de placeras till havs än i fjällmiljö.

ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT. Det är migrantarbetarna, den oändliga massan rörlig och billig arbetskraft från lands-bygden, som är den råa styrkan som bygger upp det nya Kina. Men på grund av det kinesiska systemet med hukou, ortsspecifierade ID-kort, kommer de flesta av dem aldrig att kunna ta del av det de bygger upp.

HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR. entilationshall på Facebook i Luleå. Det geografiska läget där användning av frikyla och förnyelsebar energi från vattenkraft är tillgänglig får allt fler bolag att flytta sin verksamhet till nordligare breddgrad.

MINSKAD OJÄMLIKHET. Gina från Craiova i Rumänien framför sin bostad på Industrigatan i Malmö. Miljönämnden fattade beslutet att migrantlägret skulle tömmas och städas på grund av hälsorisk.

HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN. Närhet och samspel med vegetation är en viktig del i planeringen av moderna städer. I New York delar höga fastigheter och grönområden på världens högsta markpriser. 

HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION. I Sialkot i Pakistan tillverkas en majoritet av världens kirurgiska instrument. De större fabrikerna som handlar direkt med svenska köpare uppvisar förbättringar sedan policies och krav från landstingen infördes, med bland annat bättre ljus och ventilation. 

BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA. Bill Schaffer gör succe med sitt nystartade företag som sprayar gräsmattor gröna. Delstaten Kalifornien lider av allvarlig torka och nu är bristningsgränsen nära.

HAV OCH MARINA RESURSER. Arktisk surf på Island. Enligt målet ska det globala överfisket i världens hav upphöra till 2020. Island som är en av värl-dens största fiskenationer och som förvaltar ett ekologiskt viktigt havsområde har ett stort ansvar för att målet ska nås.

EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD. Krav-ekolamm på bete vid Sigsarve gård på Gotland. En betesmark fri från besprutningsmedel och han-delsgödsel gynnar mångfalden. 

FREDLIGA OCH INKLUDERANDE SAMHÄLLEN. Nioåriga Alladin samlar patronhylsor vid Aleppos frontlinje. Ammunition som han sedan säljer som metall på den lokala marknaden. Sedan inbördeskriget startade i Syrien 2011 har tolv miljoner människor tvingats fly från sina hem.

GENOMFÖRANDE OCH GLOBALT PARTNERSKAP. Marken vi går på är ibland lätt att bortse från och glömma bort. Den finns här för oss alla och vi kan tillsammans göra skillnad. 

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.