I efterhand bör det ha blivit uppenbart vad detta misstag kostat i form av ansträngda reservatsanslag, merarbete för myndigheterna och förlorade naturvärden. Nu är risken stor att man missar ännu en chans, sannolikt den sista. Bland förlorarna kommer vi i så fall att kunna räkna in de 280 hotade (rödlistade) arter som lever i Hornsö kronopark i sydöstra Småland. En av dem är den vitryggiga hackspetten, som balanserar på utrotningens brant i Sverige. Hornsö kronopark är ett 40-50 kvadratkilometer stort skogsområde, rikt på lövträd, död ved och gamla tallar. Det ägs av AssiDomän, där staten ännu är majoritetsägare. I dagarna väntas riksdagen godkänna att AssiDomän lämnar över 900 000 hektar skog till ett nybildat statligt bolag, Vasaskog. Hornsö och andra skyddsvärda områden på AssiDomäns marker skulle kunna ingå i affären, i syfte att göra reservat av dem. Men AssiDomän fick välja vad man ville lämna över utan tanke på naturvården. Naturvårdsverket tillfrågades inte. Först sedan SNF slagit larm fick verket en chans att peka ut skyddsvärda områden – men bara i de skogar AssiDomän redan valt ut. Och det skulle göras på tre veckor. Hornsö hör inte till de områden AssiDomän vill göra sig av med. Om bolaget inte får nya direktiv väntar så småningom sega förhandlingar om området. Resultatet skulle sannolikt bli att mindre delar av det blir reservat. Det stora värde som ligger i områdets storlek skulle gå förlorat, samtidigt som anslaget för köp av naturvårdsmark naggas i kanten av att staten köper tillbaka mark som man nyligen släppt kontrollen över (genom att göra sig av med AssiDomän-aktier). Tyvärr kommer vi att kunna rada upp en rad liknande fall framöver, om inte regeringen tänker om illa kvickt.

Det finns ännu ett skäl att dra i nödbromsen. Ersättning i pengar är ofta en dålig lösning för enskilda skogsägare som släpper till mark för reservat. Den som lever av sitt skogsbruk måste ha skog att bruka. Bytesmark underlättar därför reservatsbildning, särskilt i södra Sverige där en stor del av skogen är privatägd. SNF har föreslagit att 100 000 hektar AssiDomän-skog, väl fördelad över landet, ska föras över till en markbank hos Vasaskog. Men AssiDomän har inte fått i uppdrag att välja ut skog för en sådan markbank, och bara fem procent av den skog som bolaget vill släppa till finns i Götaland. Självklart är det aldrig gratis att ta skogsmark ur produktion. Om all skyddsvärd AssiDomän-skog förs över till Vasaskog och görs till reservat får staten lägre avkastning från det nya bolaget. Men den lösningen har stora fördelar jämfört med att betala kontant över statens budget. Kostnaderna för en långsiktig investering i biologisk mångfald sprids ut över många år.

För en månad sedan riktade Tunnelkommissionen tung kritik mot regeringen för att den först beslutat att tunneln genom Hallandsås skulle byggas och först därefter prövat miljökonsekvenserna av bygget. Alla, även ministrar, skakar nu efterklokt på huvudet åt denna uppenbart bakvända ordning. Nu ligger förslag om ett annat miljardprojekt på regeringens bord – ett tunnelbygge genom ömtålig biologisk mångfald, om liknelsen tillåts. Brådskan tycks vara stor, miljömyndigheten har ställts utanför, miljökonsekvensanalys saknas och det finns inget program för hur projektet ska genomföras på bästa möjliga sätt från miljösynpunkt. Varför är det så bråttom? Varför inte vara klok i tid den här gången?

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.