Verklighetens karta
Hur ska vi orientera oss i världen? Eva-Lena Neiman funderar kring hur ny teknik och böcker kan hjälpa oss på vägen mot framtiden.
Berättelsen Framtiden (Ivrig) av Eric Schüldt och Jonas Andersson handlar, enligt baksidestexten, om vår tid, men uppehåller sig mycket vid historien. Det som var tänkt att bli en lovsång till tekniken och de nya medierna blev under arbetets gång en dyster betraktelse om vad den tekniska utvecklingen gör med oss. Kartan, vår världsbild och den kunskap som vi behöver för att orientera oss i livet, ritas om. Berättelsens färdriktning pekar mot en katastrof. Bokens idéinnehåll väcker en rad viktiga frågor, om en kultur som glömt att den också är underordnad och beroende av natur; energi, råvaror. Men det finns ett dilemma i form och tilltal. Bokens »du« är berättarrösten, men vilka är det »ni« som driver utvecklingen mot samhällets undergång? Och »de« som tvingas »överge omättligheten«?
För att inspireras till närkontakt med naturen rekommenderar jag Smarta små upptäcker naturen (Rabén & Sjögren). Boken samlar så mycket rolig och varierad kunskap att den också bör läsas av smarta stora och alla som inte gillade biologi i skolan, men som nu känner saknaden. Boken är en antologi med många duktiga författare och illustratörer.
För alla som också vill treva sig vidare bland bevingade varelser rekommenderar jag Vilken fågel? (Norstedts) av Magnus Ullman. Han lotsar läsaren genom fågelskådandets till synes oöverskådliga kunskap och beskriver bra hur man kan närma sig en art genom att förstå vilken grupp den tillhör, identifiera kännetecken och undvika de vanligaste misstagen. Grunda med denna kunskap under höst, för att så småningom möta vårfåglarna med ny uppmärksamhet. Komplettera med fågelläten på cd (finns att köpa via webben i Naturbutiken) eller ladda ner en app i mobilen.
Efter en riktigt rik fjärilssommar är det bara att inse att också för att skåda fjärilar krävs omfattande baskunskap, men fjärilar är ännu svårare att artbestämma så fort det fladdrar av annat än de stora vanligaste arterna.
Sveriges fjärilar (Bugbook publishing) är en tungviktare, både till volym och skapare i det dansk-svenska samarbetet mellan Håkan Elmquist, Göran Liljeberg, Morten Top-Jensen och Michael Fibiger. Boken beskriver samliga dag- och nattfjärilar i Sverige, en prestation! Jag har testat att försöka bestämma några av sommarens fjärilsfynd, men inser att man måste kunna mycket, för att lära sig lite, om fjärilar. Allt finns samlat i boken. I fjärilsvärlden är ju variationen ibland stor också inom arten, så antagligen skulle en bra kamera i fält underlätta mitt okunniga bläddrande.
Lilla fälthandboken, Fjärilar (Norstedts), ingår i en serie behändiga handböcker. Den fungerar ibland, men boken är en översättning med en del arter som inte finns i Sverige och bildernas planschkaraktär visar inget av variation eller typiskt intryck i naturen.
Fjärilar (Lind & co) av Dick Forsman och Olli Vesikko har tydliga och fler bilder av varje art, men begränsat urval. Ibland kan det vara en hjälp, men helst en geografisk avgränsning som exempelvis Dagfjärilar i Gävleborg och Dalarna (Länstyrelsen i Gävleborg) med några år på nacken.
Läs om fåglar och fjärilar i höstmörkret och ta sällskap med någon som kan lite mer, så kommer verklighetens vy att förändras nästa vår.
För den som vill orientera sig i den rikedom av arter och landskapsvariation som finns i vår barrskog har Skogsstyrelsen producerat Barrskogar, Nyckelbiotoper i Sverige av Johan Nitare. Bra sammanfattningar över värden, bevarandeåtgärder och olika karaktärsarter. Kartorna känns onödiga. De är bättre på webbplatsen över Skogens pärlor (www.skogsstyrelsen.se).
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.