LEDARE * Det finns nästan ingen skog i Sverige. Landet är fyllt av plantager för industriell produktion. De ekosystem som en gång var riktiga skogar är utarmade av skogsbruket. Forskarna identifierar därför runt 2 000 skogslevande arter på den officiella rödlistan.

Det som näringen kallar skog är långt ifrån riksdagens mål om ”Levande skogar”. Alla utvärderingar visar att målet är svårt att nå, även om fler åtgärder vidtas.

Regeringen bad därför Miljömålsberedningen att föreslå etappmål och åtgärder som gör att målet kan nås. Men beredningen utgick varken från målen eller forskningen, den räknade baklänges med dagens budget och lagstiftning som ram. Resultatet är en variant på business as usual.

Det syns tydligast i frågan om skydd av områden. Forskningen visar att många skogsarter är beroende av att 15–30 procent av den naturliga livsmiljön bevaras. Denna tröskel framgår ganska bra i Nagoyaplanen för biologisk mångfald – minst 17 procent av landytan ska skyddas till 2020, särskilt områden av stor betydelse för biologisk mångfald.

Störst betydelse i Sverige har den produktiva skogen, där finns merparten av de hotade arterna. Trots det är bara två procent formellt skyddad nedan gränsen för fjällnära skog. Då räcker oförändrad budget inte alls. Därför krystade beredningen fram redskapet Ekolandskap. I bästa fall är det snudd på meningslöst, i sämsta ett resursslukande siffertrixande för att låtsas klara Nagoyamålen. Och när det gäller viktig ersättningsmark från Sveaskog skickade beredningen frågan helt på framtiden.

Det är förstås inte omöjligt att hitta korn av insikt i förslagen om skydd, men regeringen borde ge beredningen bakläxa. Samtidigt måste beredningen knäppa upp sin självpåtagna budgetmässiga tvångströja. Och om finansiering ses som ett problem, varför inte ens våga diskutera nya förslag som en pappersavgift med återföring till skogsägare som ersättning vid naturvård?

När det gäller hänsyn i skogsbruket kom man längre. Men i dag misslyckas över var tredje avverkning att uppfylla lagkrav. Sverige är näst sämst av elva granskade skogsländer på att lämna generell naturhänsyn. För att stoppa detta svartskogsbruk behövs därför stora grepp. Då valde beredningen att stanna vid dagens ambitionsnivå, med förtydligade krav på hänsyn och ett par förslag om sanktioner.

Förslagen gör inte alls skada men utifrån målen behöver regeringen nu gå längre. Skyddszoner vid vatten, antalet träd som sparas, sociala hänsyn, skydd av fjällskog och nyckelbiotoper, förbud mot bekämpningsmedel, och effektiva sanktioner är exempel på punkter där förbättringar krävs.

18 år efter medlemskapet i eu vore det också klädsamt om regeringen lägger förslag som tvingar även skogsbruket att följa eus bindande naturvårdsregler. På samma sätt borde den talerätt för miljöorganisationer som följer av Århuskonventionen skrivas in i skogslagstiftningen.

Skogen ger många nyttigheter och det behövs avvägningar mellan olika intressen, särskilt på kort sikt. Men sådana blir omöjliga om man inte ens beskriver vad miljömålen innebär. Och då blir ”Levande skogar” en omöjlighet även på längre sikt.

Därför är det djupt beklagligt att Miljömålsberedningen gick så uppenbart vilse i den skog den sattes att värna.

Falkögat …

… SER ATT KALHYGGENAS skogsmaskiner ofta ger djupa sår, diken med erosion och läckage av humus och tungmetaller som följd. Så här såg det ut på en avverkning där Skogstyrelsen i Väst var ute med helikopter. Skogsbranschen slår nu själva på trumman om behovet av bättring. Falkögat uppskattar ambitionen, men undrar ändå om inte trummandet sker för att skymma det faktum att den ena skyddsvärda skogen efter den andra fortsätter att falla?

… HÖR RIKSDAGENS kärnkraftskramare nummer ett, folkpartisten Eva Flyborg säga att hon vill lägga ned Energimyndigheten. Den sysslar för mycket med förnybar energi och talar för lite om ny kärnkraft. Samtidigt börjar en annan kärnkraftshök i samma parti, Carl B Hamilton, tala väl om solenergi. Flyr fler borgen blir det kanske partiets uranfundamentalism som läggs ned i stället för myndigheten.

 … IMPONERAS AV Transportarbetareförbundet som höll ett intressant seminarium i klimatfrågan nyligen. Förbundet har mogna insikter och ser på verkligheten utan skygglappar. Transport efterlyser en tuffare klimatpolitik även om den kommer att innebära dyrare transporter. Nu är det bara los tur att lägga i samma växel.

 … SER HUR GÖTEBORGARNA allt mer dras in i en folkomröstningskarusell. Men inget talar för en annan utveckling av opinionen där än ­i Stockholm. Möjligtvis kan det vara så att göteborgaren genuint gillar trängsel? Vem har inte hört riktiga göteborgare sjunga ”knö in dej fast dörra e trång”.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.