Som bok är den en av de mest påkostade och finaste som gjorts, menar bokhistorikern Björn Dal som studerat bilderna för sitt avhandlingsarbete Med kolorerade figurer. Handkolorering i Sverige under 1700- och 1800-talen.

Små smutsfärgade ”grågiökar” och tropiska ”papilioner” i klara färger radas upp, sida efter sida i Clercks fjärilsbok Icones insectorum rariorum. Fina penseldrag, nålsögonsstora detaljer, vittnar om ett mödosamt arbete. Timmar, dagar, år.

Ett av de få kolorerade exemplaren, ett halvfranskt band med ­marmorerade papperspärmar, finns på Hagströmerbiblioteket på Karolinska Institutet i Solna. Papperet och bilderna är så välbevarade att det är svårt att tro att boken är uppemot 250 år gammal. Ändå bär just denna bok en särskild historia och har tagit sin egen vända utanför bibliotekets väggar.

Minns ni boktjuven på Kungliga Biblioteket? 2004 upptäckte anställda vid biblioteket att flera värdefulla böcker stulits av chefen för handskriftsavdelningen. Det uppdagades också att hans bana som boktjuv hade börjat långt innan dess. Under ett halvårs­vikariat på Karolinska Institutets bibliotek 1987, hade han plockat flera rariteter från bokhyllorna. En av böckerna var just Clercks fjärilsbok. Lyckligtvis sålde han aldrig boken. Den återfanns i stället 17 år senare i en låda i ett garage hos en av boktjuvens vänner. Så kunde den alltså återlämnas och återfå sin plats i bokhyllan.

Att få bläddra i boken känns som en ynnest. Redan då den publicerades var den en dyrgrip. Priset sattes till 600 daler kopparmynt, vilket i dag skulle motsvara ungefär 10?600 ­kronor.

– Boken var så dyr att den var svårsåld, berättar Björn Dal.

På grund av priset gjordes bara sex exemplar åt gången och Carl Clerck fick troligtvis bara se tolv färdiga exemplar innan han dog i lungsot, utfattig, sommaren 1765.

Framförallt tre personer har haft stor betydelse för fjärilsbokens tillkomst. Förutom Carl Clerck själv, också Carl von Linné och Drottning Lovisa Ulrika. Drottningen som själv hade en samling med tropiska fjärilar, lovade Clerck ekonomiskt stöd för publiceringen av 100 exemplar och lät honom använda hela hennes samling för avbildningen efter att hon fått se prov på de vackra originalmålningarna.

Carl Clerck var varken vetenskapsman eller konstnär. Sin inkomst fick han som uppbördsman, dåtidens skattmas, vid skatteverket i Stockholm. Innan dess hade han studerat i Uppsala, men tvingades avbryta studierna efter något år då ekonomin inte höll.

Clercks intresse för insekter väcktes då han i slutet av 1730-talet följde Carl von Linnés föreläsningar på Riddarhuset. Särskilt intresserad var Clerck av spindlar, som han studerade, tecknade av och målade. Arbetet ledde till en uppsats som presenterades i Vetenskapssocieteten och där blev han uppmuntrad att publicera en bok. Svenska spindlar utkom år 1757 i 500 exemplar med text på svenska och latin och sex stycken handkolorerade planscher med bilder av spindlar.

I sin jakt på spindlarna stötte Clerck på småfjärilar och även dessa började han avbilda. Linné blev intresserad av bilderna och uppmuntrade en publicering. ”Det är så wackert at det gjör godt neder i tåerne” skriver Linné i ett av sina brev till Clerck.

Tillsammans med Eric Borg och Carl Rising gjorde Clerck originalen som sedan granskades av Linné. Utifrån dessa graverades fjärilarna i kopparplåtar och trycktes på papper. Vid koloreringsborden satt förutom Carl Clerck själv, också Borg och Rising. Penslar och färg tillverkade de själva.

Snart avtog drottningens intresse för böckerna. Varför vet man inte säkert. Det kan ha personliga skäl, eller helt enkelt ekonomiska, men troligtvis fick Clerck totalt sett inte något större ekonomiskt stöd av drottningen. För att finansiera sitt projekt pantsattes därför sex exemplar hos Vetenskapsakademien där han själv blev invald 1764. Dessutom var Carl Clerck kommissionär för universalmedicinen Ailhauds Pulfwer. Affären verkar ha varit lönande en tid, men slutade i en process i hovrätten som kostade honom både tid och pengar. När Carl Clerck dog var han utfattig, hela hans ekonomi utarmades på grund av arbetet med fjärilsboken.

– Clerck satsade helt klart allt på detta, han hade en enorm passion för sitt arbete och hans ekonomi blev helt klart ansträngd då drottningens stöd uteblev, säger Björn Dal.

Vetenskapsakademien tog över arbetet efter hans död 1765 och koloreringen fortsatte fram till 1797 då fjärilsboken hade förvandlats till en god affär. Änkan Anna Margareta fick överskottet på sålda exemplar och troligtvis kolorerades totalt 60 exemplar under åren 1764-1797.

Boken är värdefull på flera sätt. Det ovanliga med den är koloreringsmetoden, menar Björn Dal. De små vingfjällen efterliknas med tusentals minimala punkter dit­målade för hand – inte konstigt att det tog tid.

De finaste koloreringarna är i allmänhet de tropiska fjärilarna, skriver Bengt-Olof Landin i Föreningen för bokhantverks Årsbok 1977-1978 som studerat flera exemplar av fjärilsboken.

I koloreringen har använts vattenbaserad ogenomskinlig, så kallad opak färg. I en del av boken har fjärilarna endast konturgraverats, vilket innebär att arbetet med koloreringen i stort sett motsvarar arbetet med originalmålningarna, berättar Björn Dal.

– Genom att använda opak färg kunde Clerck få fram den riktiga färgen på fjällbepudringen. På så sätt har den ett försprång före liknande målningar från samma tid där man använde transparent färg med synlig gravyr, vilket gjorde fjällbepudringen svart oavsett den verkliga färgen.

Förutom den speciella koloreringsmetoden är verket unikt genom att bokens två delar innehåller ett betydande antal arter som avbildas för första gången. Vid bilderna anges ofta ett artnamn och ett nummer som hänvisar till Linnés ­ Systema Naturae upplaga 10. Sextio fjärilar publicerades enbart med artnamn och för dem står alltså Carl Clerck som upphovsman, så kallad auktor.

– Den har allt som en riktigt fin bok kan ha, menar Björn Dal. Den är producerad av en uppoffrande amatör, den har ett enastående bildmaterial och framställdes i en liten upplaga. Det är en av mina favoritböcker.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.